Herr talman! Den här gången ska jag inte glömma att yrka bifall till reservationen, så: Jag yrkar bifall till reservation nummer 2.
Herr talman! Vi ska fatta beslut om ett motiverat yttrande som är ett riktigt hårt slag i luften. En majoritet av partierna i Sveriges riksdag kommer att sätta renrakad nationalism framför gemensamma miljökrav på den inre marknaden - framför de beslut som vi har varit med och drivit fram och som Sverige har varit med och fattat kring the European Green Deal, den gröna given.
Kemikalier regleras till hundra procent i EU sedan många år tillbaka. Den nationella suveräniteten gällande växtskydd har vi sedan 1995 valt att låta EU styra så att vi tillsammans kan besluta om likalydande regler. Just vad gäller det här fallet har det regelverk som EU tidigare haft inte fungerat tillräckligt bra, och därför vill man förbättra lagstiftningen.
Att vi har valt att låta EU styra över oss när det gäller växtskydd är det som är den inre marknaden: lika regler för alla, rättvis konkurrens och öppna gränser. Hur kan man alltså komma fram till att den svenska nationen inte ska vara med och samsas om kontrollen över växtskyddsmedel? Kanske är det så, som vi har hört här i debatten, att man tycker att reglerna i EU är felaktiga och att nivåerna och målsättningarna är dåliga. Men då är det ju de beslut om den gröna given vi redan har fattat som man ska vara arg på, inte det faktum att EU nu vill införa lämplig lagstiftning för att genomföra den politik som redan är beslutad.
Herr talman! En EU-skärpning ger en svensk konkurrensfördel och öppnar en möjlighet för Sverige och svenska företag att vinna på de nya reglerna. Hur kan jag påstå det? Sverige har varit ledande i arbetet i EU för hållbar användning av växtskyddsmedel. Många av förslagen i direktivet bygger helt på svenska erfarenheter. Det resonemang som finns i regeringens faktapromemoria om ett ifrågasättande av den höga detaljeringsnivån, liksom påståendet från utskottsmajoriteten att detta motverkar svensk konkurrenskraft, är fullständigt bakvänt.
I förhållande till andra EU-länder, särskilt länder i södra Europa, ligger Sverige i framkant. Vårt jordbruk är väl rustat, och svenska lantbrukare använder i stor utsträckning växtföljder. I Sverige är cirka hälften av utsädet behandlat med vattenånga i stället för med kemikalier, vilket är en svensk uppfinning och innovation som kommer att kunna vinna exportframgångar med tydliga och samordnade regler för en hållbar växtskyddsmedelsanvändning i EU. I Sverige behandlas frukt i klimatanläggningar i stället för med kemikalier. Konkurrensen för svensk produktion kan definitivt stärkas genom att andra länder påverkas att ta ett bindande miljöansvar, vilket Sverige sedan länge har drivit på för.
Det finns en rädsla från riksdagsmajoriteten att rapporteringen ska bli administrativt betungande för lantbrukarna, herr talman. Socialdemokraterna menar till exempel att det inte får tillkomma en enda ny rapporteringspunkt för de svenska gårdarna. Men med tanke på att det är så viktigt att få harmoniserade regler i EU kan man fråga sig hur man ska kunna åstadkomma ett införande av grödspecifika kriterier utan rapportering. Hur ska nya regler då kunna följas upp?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Många av EU:s medlemsländer gör väldigt lite jämfört med Sverige. De har till exempel inte någon utbyggd officiell rådgivning eller de goda erfarenheter av statistikhantering som vi i Sverige har i samband med SCB:s statistikrapportering. Det här ger ju Sverige fördelar. Utvecklingen av rapportering, rådgivning med mera måste ses som lika betungande för alla länder.
Jag vet inte riktigt om jag kommer att stödja den regering som kommer - det beror naturligtvis på hur den kommer att se ut, och det ser inte gott ut. Regeringen bör självklart vara aktiv i diskussionerna framöver, driva på för kriterier som är klokt formulerade och säkerställa att det tas fram enkla administrativa rapporteringsverktyg till lantbrukarna så att detta kan genomföras.
Jag har under de fyra år som jag har suttit i riksdagen sett hur man har blandat ihop förenkling i form av minskad administration med förenkling i form av att sänka miljökraven. Sänkta miljökrav kan ju tyckas vara ett lätt sätt att minska regelbördan, men det är inte rätt sätt. Vi har låtit EU vara den som styr över vår kemikaliepolitik.
En hållbar användning av växtskydd syftar till att minska riskerna med och konsekvenserna av användning av bekämpningsmedel för människors hälsa och för miljön. Att starta hela processen för en förbättrad lagstiftning i EU med att vi i Sverige - och Sveriges riksdag - skickar ett motiverat yttrande där vi säger nej är ett skott i foten. Det är bara slöseri med tid för de andra länderna att alls prata med oss svenskar; de kommer i stället att rösta ned oss i slutändan. Eftersom beslut i EU tas med två tredjedelars majoritet kommer nämligen det svenska nejet till att EU ska reglera detta att förlora. Hur stärker det vår trovärdighet inför att Sverige ska vara ordförande i EU från den 1 januari?
Jag har sagt det flera gånger, men sannolikt är det så att Ungern och Polen kommer att rösta med oss. Regimerna där vill nämligen alltid bestämma allt själva, och de avskyr att kompromissa. Är det där Sverige ska vara i EU-arbetet?
Eftersom EU-kommissionen själv gör ett subsidiaritetstest av alla förslag innan de släpps - man kan kalla det ett nödvändighetstest - leder riksdagens maniska viftande med detta motiverade yttrande egentligen bara till att sänka intresset för svenska bidrag till europeiska debatter. Man uppvisar en komplett brist på förståelse för vad medlemskapet i EU innebär.
Vi från Miljöpartiet reserverar oss. Vi menar att Sverige fortsatt måste trycka på i EU för en starkare och bättre miljöpolitik och för att miljön och människors hälsa ska sättas främst. Vi vill ha gemensamma regler och en hållbar och minskad bekämpningsmedelsanvändning.
Herr talman! Det här är mitt sista anförande i riksdagen. Man kan väl säga att valrörelsen inför EU-valet med detta har börjat.
Jag vill passa på att tacka talmannen för ett enormt gott arbete för Sverige och Sveriges riksdag. Naturligtvis gäller detta även talmannens medarbetare. Jag vill också tacka miljö- och jordbruksutskottet för fyra härliga och debattglada år.
(Applåder)