Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Minoritetsfrågor

Karin Enström (M), 2021-03-10 (riksmöte 2020/21).

Kort sagt

Karin Enström (M) talade i riksdagens ärendedebatt den 2021-03-10 om Minoritetsfrågor. Anförandet är 709 ord (cirka 4 min läsning). Det är inlägg 3 av 6 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2021-03-10, riksmötet 2020/21

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2020/21:KU25 Minoritetsfrågor

Fru talman! Som mina två kollegor sa tidigare är detta mycket viktiga frågor, som väcker känslor, med all rätt - det ska de göra.

I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden som berör minoritetsfrågor. Moderaternas minoritetspolitik handlar om att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande och att verka för att deras språk och kultur hålls levande.

Sedan 2009 förs en minoritetspolitik som utgår från fem erkända minoriteter i Sverige, som har beskrivits väl här i tidigare anföranden. Enligt lagen har de nationella minoriteterna särskilda grundläggande rättigheter, såsom inflytande i frågor som har betydelse för dem. Staten har därtill ett ansvar för att inte bara bevara utan också främja de nationella minoritetsspråken. Detta är ett arbete som ständigt måste utvecklas, och det finns mycket kvar att göra.

Fru talman! En annan viktig utgångspunkt i vår politik utgör värnandet om varje människas fri- och rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Minoritetsfrågor

När det gäller minoriteter ska deras rättigheter säkras, och arbetet mot hatbrott förstärkas såväl här i Sverige som i övriga Europa. Det som vi kan se och tyvärr konstatera är att det finns strömningar i vårt samhälle som försöker motverka dessa rättigheter, rättigheter som egentligen borde vara självklara för alla.

Alla människor har rätt att känna sig trygga, och ingen ska behöva utsättas för hot, hat eller diskriminering på grund av exempelvis etnisk tillhörighet, religion, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller kön. Men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut. Det är alltför många människor som direkt eller indirekt utsätts för hot, hat eller diskriminering.

År 2018 - som är några år sedan, men det är från detta år som vi har den senaste statistiken från Brå - anmäldes 7 090 hatbrott i Sverige. I jämförelse med antalet anmälda hatbrott 2013 var det en ökning med 29 procent. Hatbrott, fördomar och diskriminering har blivit ett allvarligt samhällsproblem.

Fru talman! Den judiska gruppen är särskilt utsatt. Antalet hatbrott med antisemitiskt motiv som anmäls till polisen har ökat enligt statistik från just Brottsförebyggande rådet. Detta är minst sagt en mycket oroande utveckling.

Vi minns för några år sedan när den judiska föreningen i Umeå, efter upprepade hot, tvingades lägga ned sin verksamhet. Samma år gick maskerade män med brinnande föremål till attack mot synagogan i Göteborg.

I Malmö är läget sedan länge allvarligt. Synagogan i Malmö har fått ta emot återkommande hot. Och i en färsk rapport från Malmö stad och Judiska församlingen framgår att det finns en tydlig förekomst av hatbrott mot judiska individer i Malmös skolor.

En annan oroväckande slutsats i samma rapport handlar om judiska ungdomars upplevda otrygghet. Till följd av att de utsätts för hatbrott, och känner oro för att utsättas för ytterligare, blir ungdomarnas vardag påverkad och begränsad. Eftersom de känner denna oro för sin personliga säkerhet döljer de sin judiska identitet. Detta är ett misslyckande för Sverige.

Fru talman! För Moderaterna är det prioriterat att göra Sverige tryggare för alla. Att tydligt stå upp mot antisemitism och andra former av extremism är nödvändigt för att nå detta mål. Vi ser i dag dessvärre hur extremister av olika slag skapar otrygghet och göder misstro i samhället. Detta måste motverkas med kraft, och det måste tydligt klargöras att vi i vårt land inte accepterar vare sig hot, hat eller attacker med antisemitiska förtecken. Moderaterna har därför föreslagit att nolltolerans mot antisemitism ska gälla i svenska skolor och att varje incident ska bli föremål för anmälan.

Vad gäller judiska församlingars säkerhet måste staten ta ett ökat ansvar. Vi vill också att det ska införas ett förbud mot att delta i våldsbejakande organisationers verksamhet, till exempel Nordiska motståndsrörelsen. Och, fru talman, inga skattemedel ska tilldelas organisationer som inte delar våra grundläggande demokratiska värderingar.

Fru talman! Den judiska minoritetens situation i Sverige visar vikten av att samhället kraftfullt står upp för nationella minoriteter och deras rättigheter.

Moderaterna har i flera tillkännagivanden uppmanat regeringen att agera, bland annat för att öka säkerheten för trossamfund, såsom judiska synagogor, och för att kontinuerligt öka kunskapen om antisemitism. Men det är tydligt att mer behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Minoritetsfrågor

Moderaterna kommer alltid att stå upp för rätten till trygghet och säkerhet, oavsett vem man är, var man kommer från eller vilken grupp man tillhör.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i KU25.

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.