Herr talman! I slutet av 80-talet hemma i min kommun fanns det en socialdemokratisk kommunpolitiker som i debatt efter debatt hävdade: Om solen skiner är det den socialdemokratiska regeringens förtjänst, och om det regnar är det borgarnas fel.
Ungefär samma anda kan man tolka i oppositionens inställning i de skrivningar som finns i reservationer och särskilda yttranden i det här sammanhanget.
Herr talman! Debatten om svartjobben har varit en följetong här i kammaren. Vi är alla överens om problemen. Vi är alla överens om att åtgärder måste vidtas mot svartjobben. Och vi är alla överens om mängder av de åtgärder som också har vidtagits.
Det vore också intressant att göra en analys av varför vi har så mycket svartjobb som vi har i det här landet. Beror det på ett för högt skatteläge? Beror det på eftergivenhet av regeringen? Eller vad beror det egentligen på? Det vore intressant att få en vetenskaplig genomlysning av den här företeelsen, för vi kan konstatera att det inte är någon ny företeelse.
I Skatteverkets bedömningar var skattefelet 1998, under den socialdemokratiska regeringen, 80-90 miljarder, vilket motsvarade 5 procent av bnp. År 2002, under s-regeringen, var det 100-120 miljarder, vilket motsvarade 5 procent av bnp. Och 2007 var det, som sagt, 133 miljarder, vilket också motsvarade 5 procent av bnp.
Vi kan se det här i ett nordiskt perspektiv. Man beräknar att skattefelet då utgör någonstans mellan 2 ½ och 6 procent av bruttonationalprodukten. Sverige ligger alltså högt i jämförelsen, med sina 5 procent.
Jag vill med det här återigen klart betona att svartjobb inte är en ny företeelse. Grunden, enligt min mening, är en långvarig söndring i synen på skatter i det här landet. Ett stort ansvar vilar därför på den regering som till stor del innehaft makten de senaste decennierna.
Socialdemokraterna, om vi ska prata klartext, har i det här sammanhanget ett osedvanligt stort ansvar för de förhållanden som vi har i dag. Det förvånar mig därför att man för fram debatten som man gör och att man använder de ordvändningar som man gör i sina reservationer och särskilda yttranden.
Herr talman! Välfärden är gemensam. Den betalas gemensamt, och ansvaret för att den fungerar är också ett gemensamt ansvar. Det är inte någon annan som betalar notan. Det är vi själva.
Om man nu snyltar på systemet snyltar man på sina närmaste, alltså på dem som sköter sig. Det synsättet har knappast genomsyrat den allmänna inställningen till skatter och viljan att betala skatt de senaste åren.
För att få den här inställningen måste skattesystemet göras enkelt och lättförståeligt. Man måste alltså förstå varför man ska betala skatt. Uttaget av skatt måste också stå i relation till vad man får ut från den gemensamma sektorn. För att nå det här målet fordras ett enkelt och lättfattligt skattesystem som därmed också kan uppfylla den legalitet som fordras.
Att det är ett stort problem i dag visar också Skatteverkets bedömning: Det är ca 800 000 svenskar som har utfört något svartarbete. Den arbetsinsats som de har gjort motsvarar, enligt Skatteverket, 66 000 helårsarbeten.
Herr talman! Skatteverkets beräkningar visar att ungefär 133 miljarder kronor i dagsläget försnillas från skatten. Åtgärdsprogrammet för att komma åt skattebedrägerier har varit omfattande, men fler åtgärder fordras.
Genomförda kontroller visar att kravet på personalliggare för frisörer och restauranger och därmed sammanhängande oaviserade besök har medfört att ca 4 000 svarta jobb har tvättats vita.
Inom byggsektorn har en omvänd momsskyldighet införts som åtgärd för att komma åt de svarta pengarna. Den här åtgärden hyllas av många men kritiseras av lika många. Därför är det bra att man nu också ser över det här systemet. Har det gett de effekter som man är ute efter?
Under förra året hanterade vi här i kammaren frågan om räntesnurrorna, som fanns i många företag, kommuner och landsting. Skatteverket beräknade att räntesnurrorna minskade skatteunderlaget för samhället med 7 miljarder per år. Därför avskaffas de.
Även möjligheten att sälja fastighetsbolag via handelsbolag och utländska kontakter för att på så vis undgå beskattning har undanröjts.
Den här skattesmitningen går populärt under benämningen Pandoras ask och har använts av såväl kommuner som fastighetsbolag.
De här transaktionerna beräknades under perioden 2005-2007 uppgå till 54 miljarder kronor, i förluster, och 6,7 miljarder för nedskrivning av lagerandelar.
Det intressanta med den här skatteplaneringsformen är att den har frodats under många år under den socialdemokratiska regeringen utan att man gjort någonting åt det.
Alliansregeringen däremot meddelade efter en snabbutredning i en skrivelse för ungefär ett år sedan att man kommer att stoppa den här typen av transaktioner.
Jag vill med det här understryka att förekomsten av skatteflykt, svartjobb och därmed negativ inställning till att bidra till vår gemensamma sektor frodades under de socialdemokratiska åren.
Herr talman! Det positiva i sammanhanget är att näringarna arbetar aktivt för att komma ifrån svartjobb. Mest framträdande i det här arbetet har byggsektorn varit, där såväl de fackliga representanterna som arbetsgivare har vidtagit åtgärder för att minimera svartjobben och fusket.
Här är det en fråga om såväl marknadskonkurrens på lika villkor som uppfyllande av kravet på att alla måste bidra till vår gemensamma välfärd.
Det arbetssätt som byggbranschen har antagit är ett bra exempel på hur man kan förändra attityder i samhället. Grundsynen att alla behövs i samhällsarbetet genomsyrar det här arbetet.
Herr talman! Förståelsen och därmed transparensen i skattesystemet är en del i att komma till rätta med svartjobben. Därför är det positivt om arbetsgivare på de anställdas lönebesked beskriver hela kostnaden för arbetet. Vad är en arbetsgivaravgift, vart går arbetsgivaravgiften och hur hög är den? Får de anställda förståelse för kostnaden för arbete och varför den är så hög inser alla dessutom vikten av att alla är med och delar på bördan. Vi har sett för lite av denna pedagogiska uppbyggnad på det här området. Här finns mycket att göra. Här tycker jag att kommuner och landsting borde gå i täten i förändringsarbetet.
Herr talman! Avslutningsvis lever många kvinnor i flykt av olika orsaker. Många förföljs och hotas ständigt. Regeringen tillsatte därför Stalkningsutredningen som lade fram sitt förslag i oktober förra året. Förslaget har nu remissbehandlats och bereds i departementet.
I det sammanhanget framförs det i ett särskilt yttrande att nuvarande regler är otillräckliga och att regeringens handlingsplan inte fungerar. Men det var ju just därför som utredningen tillsattes. Då är det förvånande att två partier, som hade ett avgörande inflytande på regeringens arbete så sent som för två och ett halvt år sedan, uppenbart för fram kritik mot nuvarande regering som faktiskt har tagit tag i frågan på ett bra sätt. Jag tycker att det är lämpligt att vi väntar intill dess att regeringen och departementet kommer med en proposition i det här ärendet och tar debatten då.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag på samtliga punkter.
I detta anförande instämde Staffan Danielsson och Karin Nilsson (båda c) samt Annicka Engblom (m).