Fru talman! Först vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 3.
Miljön är global. Vi måste alla hjälpas åt att göra vad vi kan för att inte förstöra för framtida generationer.
Då miljön är global bör vi rikta insatserna och hjälpen där de gör mest nytta. Jag tänker på att exportera teknik och kunnande. Men visst kan vi göra mycket för att få ned utsläppen även i Sverige, inte minst inom transportsektorn.
Men vi får inte i vår iver för miljön springa ifrån förnuftet. Vi får inte göra om gamla misstag igen. Jag tänker bland annat på pumplagen, som vi gärna vill ha en översyn av. Man satsade på E85, som visade sig vara en flopp som förstör bilarna. Vi ser att bensinstationer på landsbygden läggs ned för att de inte är lönsamma.
Vilken typ av bränsle kommer vi att ha i framtiden? Är det någon som vet det i dag? Är det bara el? Är det gas? Är det en annan variant av E85? Är det något nytt drivmedel som vi kommer att använda? Det vet vi inte. Det är viktigt att vi ger marknaden möjligheter att utveckla detta och att vi sätter långsiktiga mål, så att marknaden själv hjälper till att få ned de fossila drivmedlen.
Vi har hört om satsningar här tidigare i dag. Vid Arlanda har man fräst ned elskenor likt bilbanor. Jag tror att det är en ypperlig möjlighet att få ett bra drivmedel för bilar under längre färd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fossiloberoende transporter
Det ryktas om att hade man fräst ned elvägar i alla större landsvägar och Europavägar i Sverige skulle det ha en kostnad av 160 miljarder. Då hade man kunnat fräsa ned elvägarna med ungefär två kilometer i timmen, så det är en rätt snabb utbyggnad. Men frågan är: Går det att göra? Nu har vi en teststation, och jag hoppas att man testar detta och kommer fram till om det är möjligt att göra det även i Norrland, där man har snöväggar på uppemot två meter längs vägarna.
Uppe i Sandviken har man en testbana där man kör med luftledningar. Luftledningar är definitivt inget nytt. I Göteborg har vi spårvagnar som körs med luftledningar. I Landskrona har vi trådbussar. I Kalifornien provar man bland annat med induktion för att driva bilarna. Är det en möjlighet? Ja, det vet vi inte.
Men, som sagt var, det gäller att vi tar ett krafttag inom hela transportindustrin. Jag tänker inte minst på sjöfarten. Vi har instiftat inre vattenvägar. Men vad har hänt? Knappt någonting. Redarna står och steppar. De vill få igång trafiken, men kostnaderna är jättehöga. Man inför eco-bonus, men man slår ihjäl redarna med avgiftshöjningar från Sjöfartsverket.
Vi skulle kunna utnyttja sjöfarten mycket mer - kustsjöfarten och de inre vattenvägarna. Vi måste tänka om och tänka nytt. Jag tänker på pråmtrafiken och på hur man kan frakta jordmassor till byggen i städerna. Varför gör man inte det via sjön i dag? Nej, man kör med lastbil hela vägen i stället för att köra till närmaste kaj och flytta vidare via pråmtrafik. I Holland är de experter på detta. Ungefär 50 procent av transporterna sker till sjöss. I Sverige är det 7. Där kan vi göra mycket. Vi vet att fartyg är energieffektiva, och vi kan använda dem mycket mer. Där tycker jag absolut att vi bör göra satsningar.
Sedan har diskussionen om höghastighetsjärnvägen varit uppe. Erik Ottoson, som talade tidigare, har besökt Japan. Jag fick möjligheten att åka till Kina. Nu hade jag inte möjlighet att fråga Erik hur många invånare i varje stad det skulle vara. Men i den lilla stad som vi stannade i var det bara 10 miljoner invånare. Det är alltså långt ifrån Stockholms stads invånare.
Vi säger också nej till höghastighetsjärnväg. Framför allt tror vi inte på att den är lösningen. Däremot tycker vi att det vore förnuftigt av Trafikverket att höja hastigheten till 250 kilometer i timmen och bygga på den teknik som finns i dag. Ska man bygga höghastighetsjärnväg måste man bygga en smart järnväg, en järnväg på bro. Nu kommer ny teknik, så varför stanna vid gammal teknik? Jag tittar ganska mycket på hyperloop, till exempel. Där hade vi kunnat bygga en mycket snabb järnväg och dessutom en väldigt effektiv järnväg.
Vi behöver bygga mer järnväg. Det saknas till exempel mellan Göteborg och Jönköping, via Landvetter. Det handlar alltså inte bara om upprustning, men vi behöver definitivt rusta upp.
När jag kom in i riksdagen var det lite problem med järnvägen. Sedan blev den bra. Nu är det helt hopplöst att åka på järnväg. Det handlar alltså om upprustning av järnväg innan vi bygger eller tänker på att bygga en höghastighetsjärnväg, som är ineffektiv och dyr och som skapar en stor barriäreffekt i Sverige.
Sedan tänkte jag nämna lite kuriosa. Jag pratade tidigare med min kollega Per Klarberg om batteribilar. Det var lite intressant när det visade sig att en batteribil i Sverige genererar ungefär 0,2 liter bensin per mil medan samma batteribil i Kina genererar 1,3 liter bensin per mil. Men visst, det låter gulligt med batteri. Det är nollutsläpp. Men de utsläpp som blir fram till att detta kommer i bilen och levereras ut måste vi också titta på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fossiloberoende transporter
I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).