Herr talman! Jag kan inte ge någon exakt och utförlig beskrivning av hur den politiska processen kring utredningen ska gå till. Den får vi väl återkomma till.
När man utvärderar tycker jag, precis som Siv Holma är inne på, att det viktiga är att man försöker skaffa sig en gemensam verklighetsbild. Sedan kommer väl svårigheten att man gemensamt även ska acceptera verklighetsbilden, att den passar in med ens egna idéer. Det kanske vi lite till mans måste jobba med.
Som jag sade har allianssidan och även andra partier som har varit med i avregleringsdiskussionerna från 80-talet och framåt sett detta som positivt. Och jag är övertygad om att det är positivt och att även utvärderingen kommer att visa det. Men det finns kanske något som måste korrigeras.
Nu blir min fråga lite retorisk eftersom replikskiftet är slut i och med denna replik. Precis som jag sade i anförandet får jag uppfattningen att eftersom man har reservationer är man egentligen inte intresserad av utvärderingen och vill inte ta med den när man tar nästa steg, utan man tar för givet att det är precis detta vi ska göra, att vi till exempel ska avskaffa avkastningskrav. Man vet liksom resultatet. Jag tycker att man i Vänsterpartiet borde ta en funderare på vad man själva vill med utvärderingen. Man kan ju inte låsa fast sig vid exakt vad den ska komma fram till, utan man får vara lite förutsättningslös när man startar.