Herr talman! I detta betänkande behandlas motio-
ner från allmänna motionstiden 1996 och 1997. Den
moderata partimotionen om personliga utbildnings-
konton är redan från motionstiden 1996. Trots att ett
och ett halvt år gått sedan motionen inlämnades har
majoriteten inget svar på motionen utan hänvisar till
den arbetsgrupp som arbetar med frågorna. Det är så
typiskt för den här regeringen: den fattar inga beslut.
Regeringen lägger inte fram några propositioner
om viktiga frågor utan hänskjuter dem till framtiden.
Ändå är detta kanske en av Sveriges viktigaste fram-
tidsfrågor. Utbildning och kompetensutveckling är av
avgörande betydelse för hur svenskt arbetsliv skall
kunna klara sin konkurrenskraft i framtiden.
Låt oss till att börja med konstatera att utbildning
är lönsam både för individer och för samhället. Ar-
betslösheten är också störst för dem med låg utbild-
ning och minskar generellt sett ju högre utbildning
man har.
För att starta i grunden är det viktigt med en skola
som ger bra utbildning och väcker intresse för utbild-
ning hos elever. Det är viktigt att vi har bra fortbilda-
de och kompetensutbildade lärare, och det är viktigt
att vi får de duktiga studenterna att välja läraryrket.
Som vi moderater påpekar i vår reservation un-
derstryks betydelsen av en ny syn på kompetensut-
vecklingen av det mycket dåliga resultat som uppnåtts
av arbetsmarknadsutbildningen. Arbetsmarknadsut-
bildningen har trots den stora omfattningen inte kun-
nat tillgodose det behov som näringslivet har. Flask-
halsar uppstår inom alltfler områden i näringslivet.
Detta är mycket anmärkningsvärt, herr talman.
Arbetsmarknadsutbildningen måste läggas om och
inriktas på att utbilda till jobb och inte en ny a-
kasseperiod. Kvalitet måste kommer före kvantitet. På
en snabbt föränderlig arbetsmarknad kommer i fram-
tiden alla att behöva komplettera sina kunskaper
många gånger i livet. En person kan i perioder av
arbetslöshet komplettera sina kunskaper för att kunna
ha bättre möjligheter att få ett jobb i framtiden.
Men även andra än arbetslösa behöver kompe-
tensutveckling och nya kunskaper. Vi kan också kon-
statera att arbetsgivarnas och företagens krav på kom-
petens ökar liksom att det kommer att vara brist på
arbetskraft med högskoleutbildning, framför allt inom
områden med naturvetenskaplig och teknisk inrikt-
ning men även inom andra områden. Vi kommer
också att ha ett behov av en utökad lärlingsutbildning
och en kvalificerad yrkesutbildning, där vi behöver
öka antalet platser högst väsentligt.
Låt oss också konstatera att 80 % av dagens teknik
och jobb kommer att ersättas av ny teknik och föränd-
rade arbeten inom 10-20 år. Denna snabba förändring
av yrkeslivet ger behov av en kontinuerlig utbildning.
Vi moderater förordar att ett system för kompetensut-
veckling införs som tar sikte på att skapa förutsätt-
ningar för en kontinuerlig vidareutveckling av kun-
nande så att arbetslöshet till följd av otillräckliga
kunskaper inte skall behöva inträffa.
För en finansiering av denna utbildning vid sidan
av ungdomsutbildningen i skola och på universitet
och den utbildning som också sker i stor omfattning
hos arbetsgivare, vilket man inte skall glömma av, bör
man bygga upp personliga utbildningskonton gemen-
samt finansierade av den enskilde och arbetsgivarna.
Den enskilde skall medges skattebefrielse för de av-
satta medlen. Även arbetsgivarna skall naturligtvis ha
rätt att skattefritt avsätta lika mycket som den enskilde
själv bidrar med. Över dessa utbildningskonton skall
naturligtvis inte facket eller de fackliga organisatio-
nerna ha något som helst inflytande. Det är ett konto
som den enskilde individen har.
Jag skall vända mig till Kristina Zakrisson. När
man läser i slutet på betänkandet på s. 7 står följande
innovation som är citerat från det extra sysselsätt-
ningsmötet i Luxemburg: "Varje medlemsstat har
vidare åtagit sig att granska de hinder," - och nu
kommer det - "särskilt skattemässiga, som kan stå i
vägen för en investering i mänskliga resurser, och
staterna kommer i förekommande fall att planera
skattemässiga eller andra incitament för ökad utbild-
ning inom företagen."
De skattemässiga hinder som finns kommer man
att ta bort. Det vore intressant att höra Kristina
Zakrisson ta upp den frågan. Det är inte ofta som man
från socialdemokratisk sida medger att det finns skat-
temässiga hinder. Men eftersom det till på köpet tas
upp i majoritetstexten i betänkandet kan man som
moderat både bli angenämt överraskad och en aning
förvånad. Vi får väl se om den förvåningen består
speciellt länge.
Som jag tidigare sade i inledningen av mitt anfö-
rande är regeringen inte speciellt snabb. Vi väckte
motionen för ett och ett halvt år sedan. Den är inte
besvarad förrän nu. Som utskottets motivering för att
det inte kan biträda motionen sägs bl.a. att man nyli-
gen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att främja
kompetensutveckling i arbetslivet. Det står att man
nyligen har tillsatt en arbetsgrupp med denna uppgift.
Det borde ha skett för väsentligt längre tid sedan än
vad man har gjort. Det sägs också att gruppens arbete
så småningom skall vara slutfört.
Jag skulle vilja fråga majoritetens företrädare: När
kommer det någonting? När kommer det en proposi-
tion? Är det kanske så att ni förväntar er att en bor-
gerlig regering så småningom skall komma med en
proposition i detta ämne? Jag kan garantera att vi inte
kommer att vänta så länge som ni har gjort. Vi ser
kompetensutveckling i arbetslivet som en viktig fråga.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till
reservation nr 1.