Herr talman! Arbetslösheten är landets största
problem. Sysselsättningsgraden är den lägsta i modern
tid. Jag tror att vi alla är överens om att utbildning
spelar en nyckelroll i kampen mot den höga arbets-
lösheten och den låga sysselsättningen.
Låg utbildning ökar risken för arbetslöshet. Vi kan
konstatera att NUTEK, SCB och även OECD uttalar
att personer som enbart har grundskola, men även de
som har allmän gymnasial utbildning, löper stor risk
att bli arbetslösa i framtiden. De som nu skaffar sig
gymnasiekompetens i kunskapslyftet - det är över
100 000 människor - måste därför ges möjlighet att
fullfölja sin utbildning. Gymnasiekompetens ger i sig
inget arbete. Däremot kommer efterfrågan på högsko-
leutbildad arbetskraft att öka. Det gäller även perso-
ner med ganska kort högskoleutbildning. Det är därför
ytterst beklagligt att inget förslag kommit från rege-
ringshåll i den här frågan.
Herr talman! Vi har nu goda förutsättningar med
våra nya högskolor och den nya IT-tekniken att erbju-
da utbildningar på många platser i vårt avlånga land.
När det gäller den högre utbildningen har Sverige
halkat efter i jämförelse med övriga OECD-länder. Vi
har en relativt låg andel examinerade från längre
eftergymnasiala utbildningar. Det krävs därför en
omfattande kompetensuppbyggnad hos stora delar av
arbetskraften för att säkra Sveriges möjligheter till
bättre ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet.
Folkpartiet tycker därför att det krävs en komplet-
tering till det nuvarande utbildningssystemet. Sverige
har de senaste åren gjort stora utbildningssatsningar
inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och det är
naturligtvis bra, men det räcker inte. Det är livsviktigt
att också den del av arbetskraften som har jobb har
möjlighet att utbilda sig vidare. Då kan man kanske
tycka att detta borde ske inom företagen och vara
arbetsgivarfinansierat. Men det är allt annat än säkert
att arbetstagaren får det han eller hon efterfrågar eller
ens ser någon framtid just inom den verksamheten.
Vi i Folkpartiet har därför försökt hitta ett system
där den enskilde individen ges makt över sin egen
kompetenshöjning. Människor som är mitt i livet
märker kanske att de vill pröva något annat, att skol-
kunskaperna inte räcker eller att de vill byta jobb eller
kanske t.o.m. starta eget företag. Det är de möjlighe-
terna vi vill ge i vårt förslag. Förslaget skall inte ersät-
ta de åtgärder som i dag finns i arbetsmarknadspoliti-
ken utan komplettera dem.
Herr talman! Så till vårt förslag. Vi föreslår ett ut-
vecklingskonto som kan ses som ett pensions- och
utvecklingssparande. Det skall skattemässigt fungera
på samma sätt som de frivilliga pensionsförsäkringar-
na gör i dag, dvs. vara avdragsgillt. Men vi vill höja
nivån från ett halvt till ett basbelopp.
Det tar naturligtvis tid att spara ihop pengar så att
det räcker till ett eller två års studier. Vi vill därför
också öppna möjligheten att låna av den egna pensio-
nen, men högst en tredjedel av det man betalat in till
ATP-systemet. Lånet av pensionspengarna skall man
sedan kunna betala tillbaka.
Arbetsgivare skall också få möjlighet att betala in
ett begränsat belopp till utvecklingskontot. Beloppet
skulle kunna vara befriat från arbetsgivaravgifter.
Alla medborgare mellan 30 och 55 år skall omfat-
tas av denna möjlighet till en kompetenshöjande ut-
bildning som man själv helt och hållet bestämmer
över.
Det kan tyckas hårt att behöva spara lång tid eller
pantsätta ett pensionsår, men det egna ansvaret kom-
mer också att innebära att man noga prövar sina idéer
innan man påbörjar en utbildning eller förverkligar
sin företagsidé.
Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till vår
reservation nr 3.
(forts. 10 §)
Ajournering
Kammaren beslutade på förslag av förste vice tal-
mannen att ajournera förhandlingarna till kl. 14.00 då
frågestunden skulle börja.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.