Fru talman! Göte Jonsson har frågat näringsmi-
nistern vilka åtgärder han avser att vidta för att främja
sysselsättningen inom de areella näringarna. Arbetet i
regeringen är så fördelat att det är jag som ska besva-
ra frågan.
De areella näringarnas ekonomiska betydelse har
minskat betydligt till följd av den omfattande struk-
turomvandling som skett i Sverige under de senaste
50 åren. Utveckling beror framför allt på de tekniska
framstegen och den ökade produktiviteten inom sek-
torn. Sysselsättningen inom jordbruket med binäring-
ar uppskattas i dag uppgå till ca 2 % av landets för-
värvsarbetande. Härtill kommer den indirekta syssel-
sättning som jord- och skogsbruket ger upphov till.
I vissa delar av landet har emellertid jord- och
skogsbruket en större relativ betydelse. Exempelvis
har Gotlands län en betydligt högre andel sysselsatta
inom jordbruket med binäringar. I dessa delar av
landet har jord- och skogsbruket en fortsatt stor bety-
delse för den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Det är viktigt att tillväxtförutsättningar i alla regi-
oner stärks. Grunden för ett gott företagsklimat är en
sund ekonomisk politik. Av stor betydelse är också de
framtida infrastruktursatsningar som regeringen i
höstas föreslog och som bl.a. omfattar det regionala
vägnätet. När det gäller produktionsskatterna har
jordbruket i energiskattesammanhang jämställts med
tillverkningsindustrin. Vidare har beslutats att skat-
terna på handelsgödsel och bekämpningsmedel kom-
mer att återföras till jordbruksnäringen. Beträffande
dieselskatten pågår för närvarande en utredning.
Regeringens politik för regional utveckling och
livskraft i alla delar av landet innebär att ett tydligare
regionalt utvecklingsansvar läggs på vissa politikom-
råden med stor strukturell betydelse, däribland lands-
bygdspolitiken och politikområdena inom de areella
näringarna. Jordbruket och de övriga areella näring-
arna bör därför kunna medverka aktivt i de regionala
tillväxtprogram som ska utarbetas.
Riktade åtgärder för att främja sysselsättningen
inom jordbruket och därigenom landsbygdens eko-
nomiska och sociala utveckling görs framför allt
inom ramen för det svenska miljö- och landsbygds-
programmet. Programmet medfinansieras av EU och
uppgår till totalt 23 miljarder kronor under perioden
2000-2006. Som exempel på åtgärder kan nämnas
kompensationsbidrag till jordbruk i mindre gynnade
områden och stöd till landsbygdsutveckling som
syftar till att skapa förutsättningar för ett vidareut-
vecklat och differentierat jordbruk. Utöver miljö- och
landsbygdsprogrammets åtgärder lämnas ett nationellt
stöd till jordbruket i norra Sverige.
Jordbruket måste i framtiden utvecklas för att i
ökad utsträckning integreras i den samlade regionala
utvecklingen. Ett öppet, varierat och attraktivt jord-
brukslandskap har ett potentiellt ekonomiskt värde för
landsbygd och regioner som genom jordbrukarnas
kompetens och företagsamhet skulle kunna utgöra en
viktig bas för regional tillväxt och utveckling inom
sektorer som t.ex. turism, kultur och rekreation.