Fru talman! Jordbruksministern och jag har flera
gånger diskuterat just jordbruksfrågorna. Jag ville
vidga den här diskussionen. Det var därför jag ställde
frågan om sysselsättningseffekten av de areella nä-
ringarna i ett vidare perspektiv till näringsministern.
Jordbruksministern säger att 2 % av sysselsätt-
ningen sker inom jordbruket. Det är ju riktigt, men
jag tycker att vi måste se den här frågan i ett betydligt
vidare perspektiv. Ministern säger också att betydel-
sen av jordbruket har minskat betydligt under de
senaste åren.
Jag vet inte om den uppfattningen egentligen är
riktig. I ett vidare perspektiv är jordbruket ett avgö-
rande led i en produktionskedja som sysselsätter
betydligt fler människor än näringen själv. Det är
basen för en omfattande verksamhet i andra näringar,
främst livsmedelsindustrin och även hos underleve-
rantörer i olika led. Jordbrukets direkta och indirekta
sysselsättningseffekter i Sverige är 1999 enligt beräk-
ningar från nationalräkenskaperna 83 600 personer
inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, 69 600 inom
livsmedelsindustrin och 97 200 övriga indirekta sys-
selsättningar. Det blir sammanlagt 250 400 personer
som har en direkt sysselsättning baserad på jordbru-
ket och utifrån primärproduktionen som sådan. Livs-
medelssektorn sysselsätter således ¼ miljon männi-
skor i Sverige. Det motsvarar 6 % av sysselsättningen
i landet. Varje jordbrukare sysselsätter således ytter-
ligare två personer om man utgår från de här uppgif-
terna. Om man försöker vidga det här perspektivet
ytterligare beräknar man att ungefär 170 000 personer
är sysselsatta med distribution av svenska livsmedel.
Det får man också tillföra den här siffran som är mer
preciserad i det här sammanhanget. Till detta kommer
ytterligare perifera indirekta effekter av jordbruksnä-
ringen inom ramen för detaljhandel, kommunal ser-
vice och liknande där man på många orter är direkt
berörd av det primära jordbruket.
Det har gjorts vissa beräkningar. Man har sett det
i ett ännu vidare perspektiv. Man har kommit fram till
att nära 130 000 personer är indirekt sysselsatta i
jordbruket. Jordbruket är en spindel i nätet när det
gäller sysselsättningen på väldigt många orter och för
väldigt många människor. Det sysselsätter betydligt
fler än de 2 % som redovisas.
Om vi tittar på skogsbruket ser vi ungefär samma
sak när det gäller direkta och indirekta effekter. An-
talet personer som är direkt sysselsatta i skogsbruket
är 90 000-100 000. Antalet indirekt sysselsatta är
ungefär 180 000 personer. Om man ser till ett ännu
vidare perspektiv och till dessa siffror lägger effek-
terna inom t.ex. transportnäringen får man ännu högre
tal.
Det är utifrån detta faktum som jag har velat fråga
näringsministern hur han ser på de areella näringarnas
sysselsättningseffekter nu och på lite sikt. Det är
ingen tvekan om att de areella näringarnas sysselsätt-
ningseffekter även på sikt kommer att ha väldigt stor
betydelse inte minst på landsbygden, men också när
det gäller vissa tätorter. Precis som jordbruksminis-
tern sade är det framför allt i vissa kommuner och i
vissa delar av landet som denna effekt är speciellt
påtaglig. Näringen är nödvändig för att man ska kun-
na hålla sysselsättningen uppe. Vi måste se till att vi
har en effektiv primärproduktion, som är basen för
sysselsättningen i ett vidare perspektiv.