Herr talman! Egon Frids betraktelse utmynnade slutligen i en fråga. Jag ska börja med att säga att jag tror, till skillnad från Egon Frid, att verkligheten alltid är densamma. Vad som möjligen skiljer sig åt är analysen av verkligheten och också förslagen till åtgärder. Om det brister i analysen blir förslagen till åtgärder mer verklighetsfrämmande. Jag tror inte att det för utvecklingen framåt att man grundar olika förslag till åtgärder i floskler - de besuttnas intressen och sådana saker. Jag är mer intresserad av att lösa verkliga problem, sådana som människor faktiskt drabbas av. Det handlar också om att se dem i ett helhetsperspektiv. Vilka är egentligen problemen, och vilka lösningar tillgodoser så många samhällsintressen som möjligt?
Betraktelsen utmynnade sedan i frågan om trafikförsäkringen i framtiden. Jag tycker att jag redogjorde väl för ett antal skäl för varför det här skulle vara ett bra förslag. Jag kan upprepa några detaljer.
Jag tycker att det är rimligt att man tar betalt av de fordonsägare som är mer riskbenägna än andra. Jag tycker att en skötsam fordonsförare ska premieras framför en förare som är beredd att ta många risker och som förorsakar skador inte bara på sin egen egendom utan också allvarliga skador på andra personer. Det är ett viktigt skäl för en annan ordning. Sedan får man försöka lösa ett antal problem. Jag tror nog, herr talman, att Egon Frid ändå tycker att det vi såg i Finland inte pekade på något negativt.