Fru talman! Eftersom hon tycker så mycket om att prata system tänkte jag ställa frågan till Gunilla Svantorp om hon ser något problem med att det finns långa processer för till exempel en friskola som vill utöka antalet platser i kommuner.
Det är faktiskt så att en kommunal skola kan utöka antalet platser bäst den vill. Kommunen kan bygga nya skolor och så vidare. Men när en friskola ska utöka antalet platser, eller vill göra det, möter den oftast motstånd från kommunerna.
Är det detta som genererar köproblematik i vissa kommuner? Kan det vara så?
När det gäller det här med bussning och lottning hörde jag Gunilla Svantorp säga att man inte föreslår bussning. Samtidigt är man uppenbarligen för kvotering eftersom man hänvisar till Åstrands utredning.
Vi har haft en situation i Göteborg och har nu en situation i Trollhättan där man bussar elever, där nioåringar får färdas över hela stan för att komma till sin skola.
Är det detta som är lösningen för Gunilla Svantorp? Ska vi låta nioåringar bussas till skolan över hela stan och ryckas bort från sina skolkamrater och liknande? Är det bättre? Är det kontentan av den här sociala blandningen? Den lösningen tror inte jag på, men det skulle vara intressant att höra Gunilla Svantorps reaktion.
Om det nu är så att skolan sorterar, som Gunilla Svantorp säger, varför vill Socialdemokraterna i så fall över huvud taget ha skolval? Jag ställer frågan till Gunilla Svantorp precis som jag gjorde till Daniel Riazat. Hur får man ihop den förändring av finansieringen av friskolan som föreslås med att säkerställa att friskolorna faktiskt finns kvar?