Herr talman! Man blir glad när man får chansen att fortsätta att debattera. Det tackar jag Emma Henriksson för. Jag tackar också för ditt engagemang, och jag tror ärligt att du menar att ni vill ta tag i frågorna och finna lösningar på problemen. Men hittills har er politik, tyvärr, visat på motsatsen.
Du säger att ni satsar på jobben, och på det sättet förhindrar ni att människor hamnar i den här situationen. Men de facto skär ni ned kraftigt i a-kassan. Själv blev jag kontaktad av en ensamstående kvinna, kommunalare, som fick sin a-kassa sänkt till 4 000 kronor i månaden. Hur tror du hennes situation har förbättrats av era förslag? Hur tror ni de arbetslösa och sjukskrivna på något sätt blir både friskare och mer arbetsföra genom att a-kassenivåerna kraftigt sänks?
Du säger sedan att effekterna av alliansens politik slår igenom. När man tittar på effekterna av alliansens politik i vårpropositionen räknar ni med en arbetslöshet på 6,2 procent år 2010. Då har era förslag fått fullt gehör och det är ett fullt resursutnyttjande i ekonomin. Då räknar ni fortfarande med en arbetslöshet på 6,2 procent. Det är alltså många människor som tvingas leva på de 65-procentiga nivåerna.
I den propositionen kan vi också läsa att det finns 890 000 människor i fortsatt så kallat utanförskap. På vilket sätt hjälper sänkta ersättningsnivåer i a-kassan och i sjukförsäkringarna dessa människor till ett mer värdigt liv? På vilket sätt bidrar det till att förhindra att människor blir överskuldsatta? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.