Herr talman! Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett var man bor - på landsbygden, i städerna eller i någon av våra förorter. En av statens kärnuppgifter är att se till att medborgarna känner trygghet. Polisens roll i det brottsförebyggande arbetet är central. Att förebygga brott, att reagera tidigt och att bryta kriminella beteenden är av största vikt. För att lyckas med det krävs inte bara det vi diskuterar i dag angående polisens arbete, utan också ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar. Det behövs en stödjande familjepolitik, en bra skola, satsningar på ungas uppväxtmiljö och en offensiv kriminalpolitik. Det behövs också fler poliser i yttre tjänst.
Herr talman! Polisen genomgår nu en stor omorganisation, som flera debattörer varit inne på. Sedan den 1 januari i år är polisen en myndighet med en helt ny organisation. Polisen var tidigare uppdelad i 21 myndigheter och Rikspolisstyrelsen. Nu har man slagit samman dem till en polismyndighet. Syftet med omorganisationen är att skapa en tydligare styrning och förbättra resultaten i polisens arbete. Genom att samordna exempelvis administration kan mer av polisens resurser komma ut i lokalsamhället.
I den nya polisorganisationen ska så kallade medborgarlöften utfärdas. De ska leda till bättre och tydligare samverkan mellan polis, myndigheter, civilsamhälle och kommuner. Det är viktigt att detta följs och utvecklas, så att verksamheten når upp till de höga förväntningar som finns. Det är också viktigt att syftet med omorganisationen uppnås, att det blir fler poliser i yttre tjänst närmare medborgarna. Därför har riksdagen redan gett regeringen ett tillkännagivande om att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser.
Polisens utredningsresultat måste förbättras. Fler brott ska utredas och leda till fällande dom. Polisen behöver kunna lägga fokus på sina kärnuppgifter. Därför är det viktigt att renodla polisens uppgifter, vilket ett av tillkännagivandena i det här betänkandet tar upp. Krister Hammarbergh var inne på det i sitt anförande. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att lägga ned en utredning efter det första delbetänkandet. Det är positivt att riksdagen i morgon när vi fattar beslut i den här frågan kommer att sända en tydlig signal till regeringen om att återuppta utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter.
Herr talman! Det finns många angelägna frågor som behandlas i betänkandet. Jag tänkte fokusera på ett område som jag tycker är särskilt angeläget. En viktig del i att förenkla polisens arbete och på så sätt få ut mer polisiärt arbete per enskild polisman är att komma till rätta med det uråldriga - höll jag på att säga - avrapporteringssystemet. Det här är ingen ny fråga. Orimligt mycket pengar, hundratals miljoner, brändes på datasystemet Pust, som inte fungerade utan ratades.
I stället arbetar poliser i yttre tjänst i dag fortfarande i ett DOS-baserat avrapporteringssystem som heter RAR och vars första utgåva om jag förstått det rätt kom 1987, året då jag föddes. Man har inte Enter, bara Scroll Lock. Man kan inte använda mus utan sitter och trycker på pilar fram och tillbaka. Detta används när polismän ska rapportera in olika händelser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor
Som sagt är det ingen ny fråga. Det här systemet har funnits med sedan jag föddes. Men sedan jag valdes in i justitieutskottet i höstas har jag varit med på flera lite längre arbetspass med poliser i mitt hemlän Jönköping. En polisman satt med detta avrapporteringssystem och skulle rapportera in en händelse en hel arbetsdag. När han lämnade sin arbetsplats sa han att han skulle behöva sitta med det lite grann följande dag också. Han gjorde ett medskick som jag tänkte ta upp här i kammaren i kväll, herr talman: Vi behöver inte bli fler poliser, men låt oss göra vårt jobb! Jag orkar inte sitta med det här, väste han fram frustrerat i den där hytten vid E4.
Vid ett annat tillfälle förvånades jag av att en polis som skulle skriva in en ordningsbot slog i en pärm som kanske inte var från 80-talet men väl 90-talet för att hitta rätt kod. Min fråga var: Var är din smarta telefon, där du lätt kan slå in det här i en app och hitta den rätta koden? Har du ingen app i telefonen där du kan hitta detta snabbt och smidigt? Polismannen, som kanske var några år äldre än jag, skakade på huvudet som om jag kom från en annan planet.
Polisens brister beträffande it-hjälpmedel är viktiga att komma till rätta med. Det är något som jag lyft fram när rikspolischefen besökt utskottet och även i Polismyndighetens insynsråd. Jag välkomnar och tycker att det är väldigt positivt att rikspolischefen har sagt att det behövs en teknisk revolution inom polisen. Även om detta kan tyckas vara en intern fråga för polisen att lösa är jag helt övertygad om att vi behöver följa upp detta från politiken. Hur använder poliserna sin arbetstid? Hur används i slutändan skattebetalarnas pengar? Detta är viktigt att följa för att vi ska kunna få ut fler lokala och synliga poliser.
Vi kan jämföra med skolans värld. Jag kan inte tänka mig att någon skolpolitiker skulle undvika att ha synpunkter om eleverna satt och knappade på DOS-baserade datorer eller om det var griffeltavlor och kritor som var norm i klassrummen. Det krävs en uppdatering av polisens avrapporteringssystem. Systemet och hjälpmedlen måste vara utformade så att de är enkla och användbara för poliser som arbetar i yttre tjänst.
Vi kristdemokrater vill ha fler synliga poliser i brottsutsatta områden. Internationell forskning visar att ökad patrullering i områden med hög brottslighet fungerar brottsförebyggande. Fler synliga poliser är viktigt exempelvis för att ungdomsgäng inte ska få känslan av att ha kontroll över vissa bostadsområden och för att öka tryggheten för övriga boende i området. Därför yrkar jag bifall till vår reservation nr 11 i betänkandet. Jag står också bakom alla tillkännagivanden. Dessutom yrkar jag bifall till Alliansens reservation nr 17, som tidigare ledamöter yrkat på i kammaren.
(Applåder)