Fru talman! En förutsättning för utveckling och
välfärd i vårt samhälle är att vi kan förflytta oss. All
förflyttning innebär samtidigt risker och förbrukning
av resurser.
Den forskning som bedrivs i dag inom kommuni-
kationens verksamhetsområde är därför oerhört viktig
för att minimera riskerna och för att spara resurser
och miljö.
Syftet med den statliga kommunikationsforskning-
en är att den skall bidra till att uppnå de mål som
statsmakterna har lagt fast. Den skall även skapa
handlingsberedskap för de problem som inte kan
förutses i dag. Den skall också säkerställa tillgång på
fungerande forskningsmiljöer och kompetenta forska-
re.
Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast vå-
ren 1993 och gäller t.o.m. 1995/96. De inriktas främst
på transporter, post och telekommunikationer. Beslu-
tet 1993 innebar bl.a. att mer resurser tillfördes till
kommunikationsforskningen.
Forskningsanslag anvisas av riksdagen till Kom-
munikationsforskningsberedningen och Statens väg-
och transportforskningsinstitut, VTI. Dessutom anvi-
sas medel för statistik och prognoser inom trafikom-
rådet.
VTI representerar en värdefull forskningsresurs
och forskningsmiljö genom sin tvärvetenskapliga
uppbyggnad och den kontinuitet som finns i verksam-
heten. Man utför en kvalificerad tillämpad forskning
och utveckling åt myndigheter och andra uppdragsgi-
vare. Verksamheten finansieras främst med uppdrag-
sintäkter, men också med anslag.
KFB, Kommunikationsforskningsberedningen har
till uppgift att planera, initiera och samordna övergri-
pande forskning, utveckling och demonstrationsverk-
samhet. Den skall också svara för information och
dokumentation inom forskningsområdet.
KFB fick ändrade uppgifter och mål i och med
riksdagens forskningspolitiska beslut 1993. Bered-
ningen har nu lagt fast en femårig inriktningsplan som
utgör en grund för det fortsatta arbetet.
I och med vårt EU-inträde blir Sverige fullt ut del-
aktigt i de gemensamma forskningsprogram som bl.a.
omfattar transportområdet. Det medför att vi avlastas
kostnader som vi tidigare haft för att delta i särpro-
grammet för transportforskning. Därför föreslås också
en besparing med motsvarande belopp.
KFB får däremot ett ökat anslag för att kunna be-
driva forskning inom telekommunikations- och infor-
mationsteknikområdet. Det program KFB redovisat
ger oss en god grund för att bredda forskningsbasen
inom detta område. Det skall ses som en överbrygg-
ningsinsats inför ett mer samlat ställningstagande till
informationsteknisk forskning i en kommande forsk-
ningsproposition.
Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens väx-
ande betydelse och strävan att tillämpa en helhetssyn
på kommunikationerna föreslås att DPU:s, Delegatio-
nen för prognos och utvecklingsverksamhet, analys
och planeringsuppgifter utvidgas till att omfatta hela
kommunikationssektorn.
Det innebär att DPU ges ansvaret för att ställa
samman de planerings- och beslutsunderlag som
statsmakterna behöver inom alla delar av kommuni-
kationssektorn. Därmed skapas bättre förutsättningar
för att beslutsunderlagen skall tillgodose behovet av
en helhetssyn på området. DPU är också fr.o.m. inne-
varande budgetår ansvarigt för officiell statistik inom
området transporter och kommunikationer.
Trafikutskottet anser att det finns betydande förde-
lar med att ge DPU ett samlat ansvar för hela kom-
munikationssektorn. Vi har heller inget att erinra mot
förslaget att ombilda DPU till myndighet.
Forskning inom kommunikationens verksamhets-
område bedrivs på flera håll. Regeringens kommuni-
kationskommitté, benämnd kom-kom, har i uppdrag
att lägga fram förslag till en nationell plan för kom-
munikationerna. Det innebär att transportsystemet
som helhet behöver analyseras, liksom hur ett miljö-
anpassat transportsystem skall kunna åstadkommas.
Vidare säger t.ex. tidningen Ny Teknik att Erics-
son är bäst på att satsa på FoU i förhållande till sin
försäljning.
Vägverket och Banverket forskar inom sina re-
spektive grenar.
Vi har också TFK som bl.a. tillsammans med
NUTEK och SLI forskar om logistik. Detta program
går ut på att effektivisera flödet från ax till limpa. Här
betraktar man hela verksamheten som ett samman-
hängande system av material- eller produktflöden,
från råvara till slutkonsumtion. Detta benämns flö-
deseffektivitet och är en utveckling av "just in time",
som ju för det mesta handlar enbart om transporter.
Fru talman! Låt mig kort beröra den forskningsin-
riktning som KFB har.
Det är KFB:s uppgift att inom den tilldelade ra-
men prioritera mellan olika teman. I deras inrikt-
ningsplan från 1994 framgår att de har indelat sitt
forskningsfält i fyra huvudområden:
Strategisk kommunikationsforskning
Fysiska transporter
Telematik
Drivmedel och fordon
Dessutom har de tre tvärgående aktiviteter:
A. Metod- och modellutveckling
B. Program för miljö- och energirelaterad trans-
portforskning
C. Ett integrerat kollektivtrafikprogram
Tillsammans med de prognoser som framkommer
inom DPU:s ansvarsområde kan man utröna vilka
slags transporter och kommunikationsslag som kom-
mer att efterfrågas i framtiden. Och inte minst, inom
vilka sektorer vi behöver satsa av allmänna medel.
Inom KFB:s programområde Fysiska transporter
forskar de om delprogrammet godstransporter. Här-
under kommer frågeställningar om tung trafiks mil-
jöproblem och energiförbrukning in. Dessa frågor
belyses också inom tvärprogram B.
Det krävs en långsiktighet och ett väl utvecklat
samarbete mellan alla berörda intressenter för att
klara en omställning till ett miljöanpassat kommuni-
kationsväsen.
På bränslesidan forskas det mycket. Bl.a. stöds
teknikupphandlingen av el eller hybridbilar av
NUTEK:s program för effektivare energianvändning.
Det är inriktat på att utveckla en personbil och en lätt
lastbil/minibuss. På NUTEK:s initiativ bildades redan
1991 Samverkansgruppen storstädernas elfordons-
grupp - STEG.
KFB forskar också inom detta område genom
programmet för forskning, utveckling och demonstra-
tion av el- och elhybridfordon. Det är användbarheten
av elbilen i praktiskt bruk och kostnad för inköp och
drift som betyder mycket för vilket genomslag elbi-
larna kan förväntas få i framtiden.
KFB har vidare ett delprogram, Biobaserade
drivmedel. Detta program rör användning av motoral-
koholer.
Resvanor hos människor skiljer sig såväl mellan
kön som ålder som inom olika geografiska områden.
De resvaneundersökningar som genomförs innebär att
kunskaper om olika personers och gruppers behov
fördjupas.
Kvinnor åker förhållandevis mycket kollektivt.
Det ser man framför allt vid rusningstid i Storstock-
holm. Nya transportsätt diskuteras, t.ex. snabbspår-
väg. En analys av detta utarbetas för närvarande av
ECMT inom EU. Man har gjort en första studie från
sex länder.
Det är angeläget att kommunikationsforskning i
framtiden kan inriktas på frågeställningar som särskilt
gäller kvinnor och kommunikationer. Det är en viktig
jämställdhetsfråga som inte bara gäller fysiska trans-
porter utan även telekommunikationer. Tänk vad
underbart att i en framtid kunna göra de vardagliga
inköpen via terminal innan man går hemifrån på mor-
gonen, för att sedan ha varor att hämta efter arbetet.
Fru talman! För att Sverige fortsättningsvis skall
kunna använda goda kommunikationer som tar hän-
syn till såväl människor som miljö är det viktigt att
vår forskning håller en god standard. Jag har här för-
sökt ge en inblick i den verksamhet som pågår. Med
den inriktning som forskningen har i dag, med dess
program och teman kommer det att hjälpa oss att
planera för framtida behov av goda kommunikationer
i Sverige.
Jag yrkar bifall till trafikutskottets hemställan och
således avslag på samtliga motioner i betänkande
TU24 om kommunikationsforskning.