Fru talman! Rent tekniskt ligger frågan om kvotflyktingar på arbetsmarknadsutskottets bord, inte på vårt. Det är faktiskt det tekniska svaret i detta sammanhang. Reservationen ligger på fel ställe.
Jag tycker att det är lovvärt att man vill jobba för att fler ska ta emot kvotflyktingar. Det är absolut någonting som jag hoppas att den nya asyl- och migrationspakten ska kunna bidra till. Den innebär ordning och reda, en bättre helhetssyn och ett bättre samförstånd i migrationspolitiken. Det är klart att det är viktigt.
Det finns ytterligare en dimension av detta. Det är det svenska mottagandet av kvotflyktingar. Nu när regeringen har dragit ned väldigt mycket på det – faktiskt till under 20 procent av de tidigare nivåerna – är det klart att de kommuner som ska ta emot kvotflyktingar måste ha resurser och förutsättningar för att klara mottagandet och integrationen. Det är extremt utsatta individer, som behöver särskild uppbackning. Det är en ganska omfattande process.
Regeringen har inte heller räknat upp de generella statsbidragen. Kommunerna är oerhört pressade. I min hemkommun Helsingborg slår man nu ihop klasser för att det inte finns resurser att behålla lärare. Det är den verklighet vi står i.
Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi härifrån sänder signalen att Sverige inte kommer att ta emot många kvotflyktingar på kort tid och därmed sätta väldig press på kommunerna när det gäller mottagandet. Det är inte sjyst mot vare sig kvotflyktingarna eller kommunerna. Det finns också sådana perspektiv.
I början av mandatperioden satte vi fasta tal. Vi tyckte att det var rätt. Men i takt med att tiden går försvinner de strukturerna. Det är det andra svaret på varför vi inte går in i kvotflyktingdiskussionen speciellt djupt just nu. Vi menar att vi behöver säkerställa att kommunerna har resurser för mottagande och god integration.