Herr talman! Det som är intressant med Australien är ju att det systemet har tillämpats i drygt 20 år. Man har reformerat det under resans gång. De saker som man inte har önskat har man kunnat justera inom systemet.
I början hade man till exempel problem med att marknaden skummades, precis som Ali Esbati beskriver. Man tar sig an dem som har det lättast att få jobb. Det fanns också en annan problematik med att man parkerade, det vill säga att de som var "besvärliga" fick vänta innan de kunde komma ut på arbetsmarknaden. Men man har ändå kommit åt det problemet. De som har haft svårast att ta sig in på arbetsmarknaden har fått de mesta och bästa insatserna. Man har utvecklat arbetssätten och metoderna, och det har gjort att man har fått systemet att fungera på ett betydligt bättre sätt.
Det är klart att det kommer att behövas en helt annan kontrollfunktion. Det som vi ser i dagens system och som är det som jag kritiserar är att det samtidigt finns ett utföraruppdrag, ett upphandlingsuppdrag och ett kontrolluppdrag, och det leder till att man sitter på dubbla stolar.
Mycket av problemet kring trovärdighet, det vill säga att människor inte riktigt vågar lita på eller inte riktigt vet var de har Arbetsförmedlingen, beror på dess många olika uppdrag som på många sätt kolliderar och inte är helt kompatibla utan skulle må bättre av att delas upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsförmedlingen
Etableringslotsarna har varit favoritskällsobjektet, kan man konstatera, både i gårdagens partiledardebatt och i dagens debatt. Ja, delar i detta blev inte alls bra. Men det finns också delar som utvecklats på ett väldigt bra sätt.