Ett mer likvärdigt skolval
Fru talman! Då står vi här igen i talarstolen och ska debattera likvärdighet i skolan, i dag med fokus på skolval.
De första Pisamätningarna som kom visade att vårt skolsystem var mer likvärdigt än andra länders. Sedan dess har likvärdigheten minskat, och i dag är vårt svenska skolsystem mindre likvärdigt än våra nordiska grannars. Detta borde stämma till eftertanke hos fler partier än vårt.
Familjebakgrundens betydelse ökar i dag. Elever blir alltmer uppdelade i skolan. Vi ser också att spridningen i skolors resultat ökar hela tiden. Det är den kanske viktigaste faktorn bakom att likvärdigheten minskar. Dessa saker har vi vetat länge.
Regeringen tillsatte Skolkommissionen under den förra mandatperioden. Skolkommissionen konstaterade bland annat att den ökade skolsegregationen är en allvarlig systemsvaghet i vårt svenska skolsystem. De konstaterade också att fördelningen av lärare förstärker skillnaderna. De lärare som skulle behöva finnas i de mest utsatta områdena är alltså inte där, utan de är på de skolor som ser ganska bra ut och som inte har så stora utmaningar.
Både Långtidsutredningen och Välfärdsutredningen har pekat ut skolvalet i dess nuvarande form som något som förstärker den socioekonomiska segregationen.
Skolan borde vara en mötesplats där man möter barn med annan bakgrund än den man har själv. Från 40-talets stora utredningar fram till 60talets bildande av enhetsskolan har all forskning som togs fram under den tiden, alla utredningar och alla diskussioner landat i att enhetsskolan, där barn med olika bakgrunder möts, behövs för att man ska öka förståelsen, få en ökad respekt och framför allt få en tillit till andra människor - de som inte ser ut som en själv eller kommer från samma bakgrund.
Tyvärr ser inte skolan ut så i dag. Därför har vi ett förslag från regeringen, som sedan har blivit ett betänkande från oss, som går ut på att huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter. När man har uppnått detta ska man se till att upprätthålla den allsidiga sociala sammansättningen. Det handlar helt enkelt om att ha barn från olika bakgrunder blandat. Svårare än så är det inte.
Förslaget handlar också om att urvalsgrunderna ska regleras i lag. Det handlar om att Skolinspektionen särskilt ska beakta elevers rätt till likvärdig utbildning vid nyetableringar av skolor. Och kommuner blir skyldiga att yttra sig över ansökningarna. Dessa förslag från regeringen avstyrker fem av riksdagens partier.
Vi vet att kötid som urval betyder att platser redan är paxade. Det gynnar välinformerade och välutbildade föräldrar. Det missgynnar föräldrar med mindre socioekonomiskt gynnsam bakgrund. Det missgynnar nyinflyttade familjer. Det missgynnar dem som vill göra ett sent val under sitt barns skoltid. Det missgynnar också barn som är födda sent på året.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett mer likvärdigt skolval
Slutsatsen måste landa i att kö har påtagligt negativa effekter för skolsegregationen. Det begränsar valfriheten och ger inte alla lika chans. Varför ska man behålla ett sådant system i skolan? Där tycker jag att de fem borgerliga partierna blir svaret skyldiga. Återigen säger man nej till förslag, men man har inga egna förslag att lägga på bordet. Man säger bara nej. Det är inte bra.
Det ska bli spännande att höra diskussionen i dag och hur de förslag ser ut som kan ändra på detta. Har man samma bild som vi har, att likvärdigheten sjunker och att segregationen ökar, och vill man i så fall göra något åt det? Det syns inte i det material som vi ska debattera och besluta om.
Jag står såklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 1.
(Applåder)
I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).