Fru talman! Först och främst kan jag, allmänt hållet, säga att skolkön segregerar; det vet vi. Den splittrar. Det finns också forskning från Uppsala universitet, från ganska nyligen, som har förklarat att de med lägre utbildningsbakgrund i föräldragruppen fått sämre bemötande och lockats mindre till skolan. Detsamma gällde dem med utländska efternamn. Det finns alltså tecken på att de här köerna kan fungera på ett diskriminerande sätt och inte bara på ett segregerande sätt.
Ett annat problem som Skolinspektionen har påpekat är att det inte finns någon offentlighet alls. Skolköerna är i dag en hemlig pärm på rektorns rum som inte ens Skolinspektionen får titta på. Därför finns det ett problem med hur de tillämpas. När antagningen till en skola väl har skett är det faktiskt så att det är rektorn själv som kan välja vem man vill ta in när det blir en plats ledig. Det finns ingen möjlighet till insyn.
Problemet kvarstår. Jag undrar hur vanliga svenskar gynnas av paxade skolköer, som vi vet segregerar. Hur gynnas vanliga svenskar av fri etablering ute i kommunerna, vilket förstör välplanerade kommuner, och av att miljarder av våra skattepengar, som skulle ha gått till särskilt stöd och så vidare, försvinner bort?
Det här är en viktig fråga. Dessa saker hänger faktiskt ihop.