Fru talman! Som jag nyss sade får man inga ökade
skulder genom att ha utbildningsbidrag, för det inne-
håller inga lån. Det är det som är fördelen med ut-
bildningsbidrag i förhållande till svuxa, som innehål-
ler lån.
Sedan får jag säga att jag håller med om att CSN
har en stor och mycket tung arbetsbörda. Det behövs
en del rationaliseringar och kanske en effektivisering
av myndigheten, men det behövs uppenbarligen också
mer resurser. Det är alldeles uppenbart. Det var Britt-
Marie Bystedts huvudförslag. Men moderaterna går ju
emot det. Redan i nuvarande system går man emot att
CSN får nya resurser. Inte nog med det, man vill
minska resurserna med 30 miljoner. Det representerar
ganska många anställda, kan jag upplysa om. Inte
skulle det bli bättre genom att man minskar resurser-
na.
Beträffande lånebördan måste man först och
främst ha klart för sig att de flesta inte har en studie-
medelsskuld som räcker hela livet. De flesta har en
studieskuld som ligger under 100 000 kr och den
betalas av under deras aktiva tid.
Orsaken till att det tar lång tid är ju att det i syste-
met är inbyggt en trygghetsgaranti, nämligen att man
varje år inte skall behöva betala mer än 4 % av sin
bruttoinkomst. Det är ju en fördel för den enskilde,
för det innebär att om man har låga inkomster i början
av sitt yrkesaktiva liv skall man inte tyngas ned av
mycket stora studieskulder. Det är klart att man får
betala tillbaka snabbare om man vill. Men detta sys-
tem är en fördel för den enskilde som har en låg in-
komst. Det är själva idén med systemet. Och det är
den idén som moderaterna vill avskaffa, just den idén.
Likaså vill man avskaffa den möjlighet som för
närvarande finns för dem som trots allt inte har betalat
tillbaka sina studieskulder, nämligen avskrivning vid
pensioneringen. Man vill ersätta studielånen med
vanliga banklån. Det vet vi ju hur banklån fungerar.
Där ges ingen nåd. Det skall betalas precis i enlighet
med den individuella uppgörelsen med banken.
Allt detta går ju ut på, det står uttryckligen inte ba-
ra i Ulf Kristerssons motion, utan i motioner som är
undertecknade av den moderata partiledaren Carl
Bildt, även om han kanske inte kommer ihåg det, att
man skall göra det dyrare för den enskilde att studera
för att det skall driva fram större löneklyftor.
Jag tycker att det för det första är en mycket cy-
nisk politik. För det andra är den orealistisk. För det
tredje innebär den helt säkert att ungdomar som
kommer från hem där man inte naturligt är intresserad
av studier kommer att dra sig för att bedriva högsko-
lestudier. Det systemet är socialt oacceptabelt och
kommer att leda till att färre går vidare till högskolan.
Nå, jag anser att vi måste få ett mer sammanhållet
och enhetligt studiesocialt system. Det var också
innebörden av Studiestödsutredningens betänkande.
Det innebar ju att man skulle öka bidragsdelen i sys-
temet - kanske upp till 40 %, i dag är den 28 % - och
i andra ändan göra lånesystemet litet tuffare, dvs. ha
en snabbare återbetalningstakt. Men det skulle kom-
penseras genom att själva låneskulden blev lägre
genom att bidraget blev högre. Det var idén. Det gick
moderaterna emot. Man ville inte ha högre bidrag.
Man säger att bidragstänkandet försvårar för indivi-
den. Jag kan inte förstå det.