Fru talman! PVC hör inte hemma i kretsloppssam-
hället. Detta uttalades i ett betänkande från riksdagen
från 1995/96. Med anledning av bl.a. beslutet i riks-
dagen i samband med det skrev jag en motion om att
regeringen borde ta fram en avvecklingsplan för PVC
i vardagsprodukter som används till barn under ett år.
Jag skrev motionen också därför att jag ansåg det
angeläget att i denna fråga verkligen anamma försik-
tighetsprincipen.
Detta var i oktober 1996. Våren 1997 krävde
miljöstyrelsen i Danmark säljstopp för ett antal leksa-
ker i Danmark som innehöll ftalater och PVC. KF:s
agerande i Sverige var att man beslutade att dra till-
baka ett femtiotal småbarnsleksaker i mjuk PVC-
plast. KF:s miljöchef ville ha snabba besked av mil-
jöministern om hur svenska myndigheter bedömer
hälsoriskerna med de aktuella leksakerna. Miljöminis-
ter Anna Lindh uttalade i ett TT-meddelande den 28
maj 1997 att hon tyckte att KF:s beslut att följa för-
siktighetsprincipen och dra in leksakerna är bra. Men
Anna Lindh ville inte direkt uppmana andra leksaks-
försäljare att följa KF:s exempel. Det är två signaler.
Samtidigt säger miljöministern i detta meddelande att
myndigheterna i många år krävt att PVC-industrin
skall sluta använda alla farliga tillsatser. I meddelan-
det slog Anna Lindh fast att det blir ett förbud mot de
farliga tillsatserna i PVC och även mot PVC som
sådant och att ett förslag räknades med kring årsskif-
tet 1997/98.
I Danmark meddelade miljöministern i november
1997 att han hade givit miljöstyrelsen i uppdrag att
utarbeta förslag till förbud mot ftalater i leksaker för
mindre barn.
Lennart Daléus har fått ett ganska kort svar på in-
terpellationen. Jag undrar över tidsperioden. I TT-
meddelandet talar miljöministern om årsskiftet
1997/98. Men det hela ser ut att bli försenat.
Jag undrar varför det tar sådan tid. Skulle miljö-
ministern inte kunna använda danske miljöministerns
arbetssätt i denna fråga?