Herr talman! Låt mig först yrka bifall till utskottets förslag.
Riksrevisionen har under sin granskning identifierat problem och utifrån detta lämnat rekommendationer och förslag till regeringen och Arbetsförmedlingen. I regeringens skrivelse kan vi läsa att regeringen håller med om många av Riksrevisionens påpekanden.
En aktiv arbetsmarknadspolitik, där arbetsmarknadsutbildningar ingår som ett viktigt inslag, är en förutsättning för att man ska kunna uppnå regeringens mål om att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Vi i utskottsmajoriteten anser likt regeringen att det är viktigt att de insatser som görs är både träffsäkra och kostnadseffektiva. Därför är det angeläget att arbetsmarknadsutbildningar riktas till dem som bedöms ha störst nytta av insatsen.
Låt mig påminna, innan vi går vidare, om hur det såg ut när vi lämnade ifrån oss regeringsmakten 2006. Då hade man ett resultat på 70 procent som gick till arbete efter arbetsmarknadsutbildning. Det var ett gott resultat. Sedan skar den dåvarande borgerliga, moderatledda regeringen ned kraftigt på utbildningarna. Resultatet sjönk drastiskt, ända ned till 30 procent. Detta gjordes, tyvärr, för att den dåvarande arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin sa att det var marknaden som skulle sköta detta. Det var försämringar av regelverk, försämringar av resurser och ett svalt intresse för arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional anpassning av arbetsmarknads-utbildning
Nu har vår regering, den socialdemokratiskt ledda regeringen, påbörjat ett reformarbete som ger Arbetsförmedlingen större möjligheter att klara sitt uppdrag. Nu har trenden faktiskt vänt. Den senaste siffran är nu på 45 procent och ökande.
Under Alliansens tid i regeringsställning - under den kritik och det tryck som var mot Arbetsförmedlingen och som ledde till att generaldirektören och arbetsmarknadsministern fick avgå - började man trycka in folk i arbetsmarknadsutbildningar fast man visste att de inte hade särskilt stora förutsättningar att klara dem. Man började räkna pinnar, som man sa. Det ledde till ännu sämre resultat.
Vad gör man nu då? Nu har vår regering genomfört ett antal åtgärder för att förändra styrningen av Arbetsförmedlingen, via regleringsbreven för budgetåren 2015-2016, som innebär mindre detaljerad styrning och tydligare fokus på resultat. Även Statskontoret konstaterar i sin rapport att den minskade detaljstyrningen och ökade delegeringen gör att det går i rätt riktning.
För att bidra till en effektivare arbetsmarknadspolitik har regeringen förenklat och förtydligat regelverket, förbättrat förutsättningar för lokal samverkan och infört ökade möjligheter för arbetslösa att kombinera arbete med utbildning. All denna omläggning syftar till att förbättra matchningen. Det pågår också ett stort arbete inom Arbetsförmedlingen med att möta arbetsgivarnas behov.
Som ni har önskat har regeringen den 22 juni i år beslutat om att tillsätta en utredning för en bred översyn av det statliga åtagandet och Arbetsförmedlingens uppdrag.
Herr talman! Dagens och framtidens arbetsmarknadsutbildningar är viktiga komponenter för att få en bra matchning till lediga jobb. Arbetsförmedlingens samarbete med arbetsgivarna ska stärkas för att man ska kunna uppfylla matchningen på ett bra sätt. Detta arbete följs noga av regeringen. Det är jättebra, och det är jättebra att det också finns ett stort intresse från vår sida när det gäller detta.
Vi tror på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den förra regeringens ointresse och passivitet sänkte tyvärr Arbetsförmedlingens förtroende och resultat. Detta håller nu vår regering på att vända med relevant politik. Inom Arbetsförmedlingen pågår också det stora interna arbete som kallas för Förnyelseresan. Det bådar gott. Riktningen går framåt till det bättre.