Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3 men
står givetvis bakom övriga kristdemokratiska reser-
vationer.
För tio år sedan väckte mina kollegor Fanny Ri-
zell, Margareta Viklund och jag en motion inför för-
svarsbeslutet 1992 där vi bl.a. påpekade att om sam-
hället tidigt tar hänsyn till sårbarhet och risker mins-
kar vi behovet av kostnadskrävande beredskapsåtgär-
der och ökar säkerheten i det fredstida samhället. Vi
ville ha en utredning som belyste samhällets sårbarhet
och det civila försvarets konsekvenser av detta. Ett
enigt försvarsutskott uppmanade regeringen att till-
sätta en parlamentarisk kommitté som behandlade
samhällets beredskap mot olika fredstida hot.
Efter Hot- och riskutredningens betänkande 1995
har vi i riksdagen kunnat ta del av regeringens skri-
velser om beredskap mot svåra påfrestningar. Som
jag ser det tar vi nu ett viktigt steg på väg mot en
bättre krishanteringsförmåga. När samhällets aktörer
arbetar gemensamt och mot samma mål får vi ett
säkrare samhälle.
Herr talman! Det finns många exempel på att först
när en kris inträffat skapas intresse att vidta åtgärder
för att förebygga eller förhindra den skada som redan
skett.
Samhället måste ha god förmåga att hantera de
krissituationer som ligger mellan normala påfrest-
ningar på samhället och väpnat angrepp och som
berör många samhällsområden. Under det kalla kriget
var krig och fred två tydliga förhållanden men i dag
kan vi riskera att hamna i en situation där händelser
utvecklas i en gråzon mellan krig och fred med stor
osäkerhet som följd.
Det krävs därför en utvecklad struktur för sam-
ordning och gemensam hantering av tvärsektoriella
hot. Kristdemokraterna anser att det förslag till led-
ningssystem för krishantering i samhället utgående
från områdesansvaret hos kommun, länsstyrelse och
regering som nu debatteras kommer att öka samhäl-
lets säkerhet och beredskap. Samordning, samverkan
och sambruk blir nyckelord i sammanhanget.
Herr talman! Grunden för vår krishanteringsför-
måga börjar hos den enskilda människans säkerhets-
medvetande. Att agera på rätt sätt vid olyckor, kata-
strofer och störningar i viktiga infrastruktursystem
kan få stor betydelse för konsekvenserna av det in-
träffade.
Vi kristdemokrater har föreslagit en utredning om
vardagens hot och risker med syfte att bilda utgångs-
punkt för kunskapslyft och informationsspridning om
de olyckor och påfrestningar vi kan utsättas för i det
fredstida samhället och hur olyckor kan förhindras.
Skolan och frivilligorganisationerna har en viktig roll
när det gäller utbildning och information i dessa frå-
gor.
Utskottet skriver nu att Räddningverkets arbete
med informations- och kunskapsspridning för att
stärka den enskilda människans förmåga fortskrider i
samarbete med frivilligorganisationer och samver-
kande myndigheter. Detta är bra och bör nu utvecklas
vidare så att det förmedlas ut i samhällets olika verk-
samheter och når den enskilda människan på olika
sätt. Sådana insatser har stor betydelse för att förbätt-
ra vårt samhälles robusthet.
Herr talman! Länsstyrelsen har enligt länsstyrel-
seinstruktionen ett tvärsektoriellt ansvar vad gäller
hälsa, säkerhet och totalförsvar. Vi har i vår motion
framfört att det utvidgade områdesansvaret kommer
att kräva utökade resurser bl.a. för att årligen följa
upp kommunernas risk- och sårbarhetsplanering.
Neddragningar av länsstyrelsernas resurser för
totalförsvarsverksamhet under senare år har medfört
att förutsättningarna för att hantera allvarliga kriser
kan variera mycket mellan olika länsstyrelser. Det är
därför värdefullt att försvarsutskottet nu utgår ifrån
att länsstyrelserna tilldelas de resurser som krävs för
att länsstyrelserna ska kunna genomföra de uppgifter
som åläggs dem genom det nya krishanteringssys-
temet.
Regeringens och Regeringskansliets roll som na-
tionell krishanteringsfunktion är av utomordentligt
stor betydelse för att lösa samordningsproblem vid
allvarliga kriser på den nationella nivån.
Sårbarhets- och säkerhetsutredningen har utförligt
redogjort för ett förslag till nationellt krishanterings-
organ. Det är framför allt samordningen av ett flertal
"krisaktörers" agerande i en komplex och för sam-
hället mycket allvarlig situation som måste stärkas.
Kristdemokraterna anser att regeringen bör inrätta ett
krishanteringsorgan på nationell nivå.
Herr talman! En effektiv informationsförmedling
blir avgörande för om myndigheterna lyckas lösa
planerade åtgärder vid kriser och i krig, och därför
behövs en god beredskap för att kunna möta ett ex-
plosionsartat informationsbehov. Krisbered-
skapsmyndigheten får här en mycket viktig uppgift. I
det här sammanhanget vill jag även betona att hela
samhällets beroende av informationsteknik med dess
inneboende sårbarhet har en säkerhetspolitisk bety-
delse.
Jag tror att det i en alltmer komplex samhällsut-
veckling blir än viktigare att kartlägga och analysera
opinioner. Styrelsen för psykologiskt försvar har
genom återkommande opinionsundersökningar sedan
starten 1952 förmedlat medborgarnas syn inom om-
rådena säkerhetspolitik och försvar. Regeringen anför
i propositionen att "det är väsentligt att människorna
har ett förtroende för det demokratiska systemets
förmåga att kunna hantera det inträffade".
Med tanke på en breddad hotbild finns det behov
av att utröna medborgarnas inställning i en rad sam-
hällsfrågor. Kristdemokraterna anser därför att Styrel-
sen för psykologiskt försvar, som fristående från
Krisberedskapsmyndigheten, även i fortsättningen
bör bedriva forskning inom områdena opinionsanalys,
långsiktiga förtroendefrågor och massmedier. Detta
framgår just av reservation nr 3.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att rege-
ringen snarast bör utarbeta ett förslag till upphandling
av ett radiokommunikationssystem baserat på
TETRA-standard. I det här betänkandet får regering-
en för tredje gången en tydlig signal från försvarsut-
skottet att aktivt bygga upp ett landstäckande kom-
munikationssystem för samhällsviktiga verksamheter.
Herr talman! Tusentals människor har under de
senaste vintrarna varit utan elektricitet under flera
dygn. Elavbrotten beror bl.a. på brister i det förebyg-
gande skogliga underhållet utmed de s.k. lednings-
gatorna. Det är därför glädjande att elbranschens
målsättning nu är att ingen enskild nätkund ska vara
utan tillgång till el under mer än 24 timmar.
I föreskrifterna för vegetation i ledningsgator
finns märkligt nog inte några krav på avstånd mellan
friledning och vegetation vid sidan. Genom ett bättre
förebyggande underhåll av ledningsgatorna bör det
vara möjligt att nå högre tillförlitlighet i leveranserna
av el. Kostnaderna för detta förebyggande underhåll
blir betydligt mindre i jämförelse med andra lösning-
ar som t.ex. utbyte av luftledningar eller byte till
jordkablar.
Mot bakgrund av elförsörjningens betydelse för
samhällets funktion anser vi kristdemokrater att det
finns skäl att utarbeta vilka kvalitetskrav som Ener-
gimyndigheten bör ställa angående ledningsgator i
samband med nätkoncessioner just för att öka elsys-
temets robusthet vid storm eller snöoväder.
Propositionen anför att det allvarligaste hotet mot
elförsörjningen i fredstid är extrema väderförhållan-
den samt sabotage mot vitala delar av elsystemet.
Eftersom vi vet att det snöar i vårt land varje vinter
anser vi kristdemokrater att det bör gå att minska
sårbarheten genom ett förbättrat underhåll av led-
ningsgatorna.
Herr talman! Samhällsutvecklingen innebär att
andelen äldre ökar, vilket medför ett växande behov
av vård och omsorg. Socialtjänsten och hälso- och
sjukvården i kriser och i krig kommer naturligtvis att
utsättas för en mycket stor belastning. Därför är det
viktigt att konsekvenserna av de senaste årens föränd-
ringar inom hälso- och sjukvården vad gäller kapaci-
tet och uthållighet noggrannt följs upp ur beredskaps-
synpunkt. Hemtjänsten, som förmedlar service och
vård inom äldreomsorgen, måste belysas i detta sam-
manhang.
Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i kris
och krig måste därför planeras noga. Det av stor vikt
att klargöra vilka krav som kan komma att ställas på
socialtjänsten vid allvarliga störningar i viktiga sam-
hällsfunktioner. Ansvaret mellan socialtjänsten och
hälso- och sjukvården måste även klaras ut. Kristde-
mokraterna har därför krävt en analys av de nya ho-
tens konsekvenser för socialtjänsten och hälso- och
sjukvården. För att inte äventyra patientsäkerheten
anser vi även att fortsatta resurser måste avsättas som
säkerställer sjukhusens reservförsörjning.
Herr talman! Sårbarheten i ett modernt samhälle
som Sverige är stor. Att förebygga och hantera svåra
påfrestningar ställer stora krav på samhällets innebo-
ende styrka, stabilitet och flexibilitet eller med andra
ord robusthet. Det är naturligtvis ingen tillfällighet att
propositionen nämner robusthet 33 gånger.
Det är nu viktigt att de frivilliga försvarsorganisa-
tionernas engagemang tas till vara i det reformerade
krishanteringssystemet liksom de resurser som finns
inom näringslivet. Ju stabilare beredskapen är i det
fredstida samhället, desto bättre blir möjligheterna att
också klara påfrestningarna i hela hotskalan fred-
kris-krig. Nu återstår att förse de olika
myndigheterna med de mandat och resurser som
krävs för att kunna genomföra ett effektivt säkerhets-
och beredskapsarbete.