Fru talman! Subsidiaritetsprincipen är inte den lättaste frågan på den här planeten.
I det här ärendet, som handlar om ifall en skatt på finansiella transaktioner ska harmoniseras på EU-nivå eller inte, har vi kommit till tre olika slutsatser i utskottsmajoriteten, i Socialdemokraterna och i Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans, trots att vi i viktiga avseenden har samma åsikt. Jag tänker då på frågan om hur eventuella intäkter från en sådan skatt ska användas. Enligt kommissionen bör en del av intäkterna användas för att finansiera EU:s egna utgifter. Här är vi i utskottet eniga om att avvisa en sådan möjlighet.
Enligt min åsikt handlar inte en subsidiaritetsprövning om vare sig hur en sådan skatt ska utformas eller hur intäkterna från skatten ska användas. Det är frågor som ska behandlas i själva sakfrågeprövningen. I dag har vi endast att pröva var frågan om en skatt på finansiella transaktioner ska tas - på nationell nivå eller på EU-nivå.
I den frågan kan jag dela kommissionens bedömning sådan den refereras i utlåtandet: "Målet med detta förslag kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och uppnås därför bättre på unionsnivå." Regeringen och utskottsmajoriteten hävdar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen eftersom intäkterna ska användas som ett eget medel för EU:s budget. Regeringen skriver också när det gäller avsikten att genom en skatt på finansiella transaktioner motverka finansiella spekulationer och framtida kriser att sådan bättre nås genom marknadsregleringar.
Jag välkomnar regeringens insikt om att marknadsregleringar behövs för att motverka framtida finansiella kriser. Dock behöver man knappast ställa en skatt på finansiella transaktioner mot andra typer av marknadsregleringar. Vi i Vänsterpartiet hjälper gärna till med ytterligare förslag. Det kan till exempel röra sig om att införa en bankdelningslag, där de samhällsnyttiga delarna, som garanteras av samhället, skiljs från bankernas investmentverksamhet, liknande det som nu sker i England. Det kan gälla höjda och progressiva kapitaltäckningskrav, att man ökar det statliga ägandet av banker och finansiell infrastruktur, att man inför hårdare regleringar av handeln med så kallade derivat och strukturerade produkter med mera. Vi hjälper gärna regeringen med kraftigare marknadsregleringar inom området.
I dag prövas enligt min åsikt endast om en skatt på finansiella transaktioner ska harmoniseras på EU-nivån eller inte. Vänsterpartiet har länge varit förespråkare för en sådan skatt, som ju har sitt ursprung i den så kallade Tobinskatten, som var ett förslag om en skatt på internationella valutatransaktioner. Därför är det positivt att EU-kommissionen nu föreslår en liknande skatt på finansiella transaktioner. Vi tror att skatten kan bidra till att motverka de tilltagande och skadliga handelsmönstren på finansmarknaden, exempelvis den automatiserade högfrekvenshandeln. Skatten bör också vara ett incitament för mer långsiktiga investeringar till nytta för den reala ekonomin i stället för kortsiktiga spekulationer.
Skatten skulle också ge betydande intäkter - enligt EU-kommissionens beräkningar totalt 57 miljarder euro. Om man antar att skatten ger lika mycket per EU-invånare skulle den ge ca 10 miljarder kronor för Sveriges del. Det är trots allt ingen föraktlig summa som vi alltså menar i så fall ska tillfalla Sverige fullt ut.
Som sagt: Subsidiaritetsprincipen är inte det enklaste på den här planeten. Med detta yrkar jag bifall till reservation 2.