Fru talman! Som alla kan följa i olika medier har vi stora ekonomiska problem i Europa. Det är stor turbulens i ekonomin, vilket beror på ett antal länder som har hamnat i betydande skuldproblem. Det har i sin tur också olika långsiktiga orsaker. Man har misskött sin ekonomiska politik på olika sätt. Man har inte genomfört tillväxtreformer, och man har inte hållit i de offentliga finanserna, så man har hamnat i djupa skuldproblem som nu sänder chockvågor över Europa och skapar stor ekonomisk osäkerhet för framtiden.
Här krävs naturligtvis krishantering på olika sätt för att lösa detta, och det krävs också att man sätter den ekonomiska politiken på en långsiktigt hållbar kurs nationellt, att man ser till att genomföra olika tillväxtreformer så att de här länderna kommer på rätt köl och naturligtvis också att man inför den typ av finanspolitiska ramverk som ser till att man har ordning på de offentliga finanserna.
Det kan också krävas gemensamma europeiska lösningar för att komma till rätta med den här typen av ekonomiska problem. Det kan till exempel handla om att man har gemensamma regler som följs som andra offentliga finanser. Europaparlamentet har stött detta. Det arbetas nu med det så att man får ordning på de offentliga finanserna och att Europeiska unionen är en hjälp där.
Europeiska unionen kan arbeta också på andra sätt så att vi får fart på tillväxten i Europa. Den kan till exempel vara en starkare röst för frihandel i världen. Det stärker också tillväxten inom EU ifall man skulle uppnå detta. Det finns europeiska lösningar som kan hjälpa Europas länder att komma in på en bättre kurs så att man kan lösa problemen långsiktigt.
I samband med den stora ekonomiska krisen har Europeiska kommissionen lagt fram förslag som handlar om hur EU ska kunna finansiera sin budget i framtiden. Som ni vet är Europeiska unionens budget redan ganska ansenlig. Förslagen handlar om att man inte längre ska finansiera den med bidrag från medlemsländernas budgetar utan att få betydande större chans och möjlighet att ta upp dessa resurser själv.
Det är inte en egen beskattningsrätt till 100 procent. Men man tar steg i riktningen mot att Europeiska unionen ska kunna beskatta Europas medborgare och företag självständigt och att medlemsländerna inte längre har makten över detta.
I detta sammanhang har man föreslagit en skatt på finansiella transaktioner som en källa för att på ett direkt sätt ta in skatteintäkter till Europeiska unionen för att finansiera EU-budgeten. EU gör sig mycket mer oberoende av medlemsländernas kontroll och också på ett sätt av medborgarnas kontroll.
Det är inte helt och hållet en egen beskattningsrätt fastän det är steg på den vägen. Det handlar om att man inskränker medlemsstaternas skattesuveränitet. Det betyder att EU skapar sig näst intill en egen beskattningsrätt.
Detta är i så fall den största förändringen i Europeiska unionen på gott och väl 20 år sedan man skrev Maastrichtfördraget och bildade Europeiska unionen. Det är en stor förflyttning av makt till Bryssel över våra skattefrågor.
Detta är någonting som vi inom Alliansen anser mycket tydligt strider mot subsidiaritetsprincipen och den beskattningsrätt som vi anser bör vara nationell inom EU för EU-länderna.
Vi kan också ha starka synpunkter på förslaget i sak om en skatt på finansiella transaktioner. Men det är inte det som vi ska behandla i dag, precis som tidigare talare har påpekat. Detta handlar om subsidiaritetsprincipen, fast vi har starka kritiska synpunkter på förslaget i sak.
Det handlar i grunden om en skatt på de finansiella transaktioner som ska bli till investeringar i framtidens företag och jobb. Är det någonting som vi inte behöver beskatta extra nu när vi har kris är det framtidens investeringar i tillväxt, företag och jobb. Vi måste tvärtom underlätta den typen av investeringar.
Vi har sett hur EU-kommissionen i en konsekvensanalys av skatten har kommit fram till att den skulle sänka Europeiska unionens bnp med kanske 1-2 procentenheter. Man kan tycka att 1-2 procentenheter inte är jättemycket. Men det motsvarar att hela Finlands bnp skulle försvinna från Europeiska unionen.
Det är en sänkning av bnp för Europeiska unionen som är mycket kraftfull. Om man jämför det med intäkterna, som är 57 miljarder, sänker man bnp med betydligt mer än 57 miljarder. Det blir alltså en nettoförlust för EU.
Huvudsyftet med skatten är att minska volatiliteten på de finansiella marknaderna och skapa större stabilitet och mindre spekulation. Jag har på mitt bord här i riksdagen sex forskarrapporter där man drar motsatt slutsats. Man tror att volatiliteten kommer att öka. Det är någonting som inte alls vore en önskvärd effekt av skatten.
Det kan vi återkomma till. Det är någonting som vi behöver diskutera när vi har sakfrågebehandlingen av skatten, ifall det kommer så långt. I dag handlar det om subsidiaritetsprövningen.
Vi anser bestämt att detta strider mot tanken på en nationell beskattningsrätt för länderna inom EU. Vi anser att det tydligt strider mot subsidiaritetsprincipen.
Detta är en fråga som behandlas med enhällighet inom EU. Det innebär att om ett land är emot spelar det ingen roll om 26 länder skulle vara för. Ifall ett land är emot kommer det inte att bli verklighet.
Sverige är emot förslaget. Sverige kan stoppa beskattningen från EU:s sida och överföringen av makt över skattepolitiken till Bryssel. Det är därför som vi är väldigt glada över att vi inte bara är eniga i Alliansen utan att vi också har en bred enighet med Socialdemokraterna i fråga om den subsidiaritetsprövning som nu sker.
Fru talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i denna fråga.