Herr talman! Den ekonomiska familjepolitiken syftar till att vi, genom gemensamma insatser, ser till att barn växer upp i trygga miljöer och får det stöd de behöver och att deras föräldrar eller vårdnadshavare har de ekonomiska förutsättningar som behövs för att det ska bli verklighet. Den syftar också till att jämna ut ekonomiska klyftor och stärka jämställdheten. Den ekonomiska familjepolitiken är central för ett välfärdsland som Sverige och har sina rötter långt tillbaka i historien.
Miljöpartiet lägger i det här betänkandet fram förslag om att bekämpa barnfattigdomen, stärka barnfamiljernas möjligheter på bostadsmarknaden, trygga barns uppväxtmiljö och stärka jämställdheten på arbetsmarknaden och i vardagen genom en bättre fördelning i föräldraförsäkringen. Växande segregation, barnfattigdom, brister i jämställdheten - det är problem i välfärdslandet som vi behöver möta och göra någonting åt. Flera av de åtgärderna ligger i den ekonomiska familjepolitiken.
När barn växer upp i osäkra familjeförhållanden eller osäkra boendeförhållanden påverkas väldigt mycket runt barnet på ett negativt sätt. I en rapport från Socialstyrelsen för några år sedan uppskattades att mellan 10 000 och 15 000 barn befann sig i någon form av hemlöshet. Ungefär dubbelt så många hade någon förälder i hemlöshet. Så här har det tyvärr sett ut länge.
I en av Miljöpartiets kommittémotioner listas ett antal reformer som behövs för att bryta de dåliga boendeförhållandena för barnfamiljer. Vi måste komma bort från vräkningar av barnfamiljer. Vi vill bland annat att bostadsbidraget och bostadstillägget ska stärkas och förbättras. Vi behöver bygga ett socialt hållbart samhälle där vi bryter de dåliga mönstren och skapar tillhörighet och integration i stället för segregation och där vi bekämpar barnfattigdomen. Här är familjepolitiken avgörande, även om det också behövs en rad andra åtgärder.
Men vi behöver skruva upp ambitionerna. Barnbidraget, underhållsstödet och bostadsbidraget är viktiga, särskilt för de hushåll som har lägst inkomst. Vi behöver kontinuerligt se över och höja ersättningsbeloppen för att minska inkomstklyftorna.
Vi är ett jämställt land. Jämställdheten ligger på en hög nivå i Sverige i en internationell jämförelse; det vet vi alla. Men det betyder inte att vi ska känna oss särskilt nöjda. Löneskillnaderna och skillnaderna både i hemmet och på arbetsmarknaden är fortfarande påtagligt stora.
En nyckel till ett mer jämställt samhälle, ett mer jämställt arbetsliv, mer jämställda inkomster, mer jämställda pensioner och mycket annat ligger i uttaget av föräldradagarna i föräldraförsäkringen. Kvinnor står för den absoluta majoriteten av de uttagna dagarna. Det här måste vi göra någonting åt. Under barnets två första år är det bara var femte dag i föräldraförsäkringen som tas ut av papporna. Det här skadar jämställdheten. Det är inte bra för familjen, och det är inte bra för barnet.
Vi har försökt länge nog nu med olika metoder och incitament, och det enda som visar sig fungera för att skapa ett mer jämställt uttag är att göra föräldraförsäkringen mer individuell. Fler dagar behöver reserveras för vardera föräldern. Vi har en utredning på bordet sedan 2017 som föreslår ett tredelat uttag där vardera föräldern tar ut en tredjedel och den sista tredjedelen kan överlåtas, mellan föräldrarna eller till någon annan närstående till barnet. Miljöpartiet vill genomföra förslagen i utredningen men konstaterar, inte minst efter dagens debatt, att stöd för det tyvärr saknas bland riksdagens partier.
Herr talman! Vi fortsätter driva på för ett barnvänligare och familjevänligare samhälle och en starkare jämlikhet utifrån våra förslag, som bland annat finns i de motioner som behandlas i detta betänkande. Men vi kan ändå konstatera att flera bra reformer på familjepolitikens område är genomförda eller på väg att genomföras med Miljöpartiet i regering. Jag ska ta upp några aktuella exempel.
Från och med halvårsskiftet, den l juli, höjer vi underhållsstödet med mellan 100 och 150 kronor per månad och barn. Det är en träffsäker fördelningspolitisk åtgärd för ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, som nu kommer att kunna erbjuda en bättre ekonomisk situation för sina barn. Den stärker också jämställdheten.
Vi har tillsatt en utredning om en könsneutral föräldrabalk. Flera viktiga reformer kommer att kunna genomföras om förslagen i denna utredning får stöd. Det handlar bland annat om att barn självklart har rätt till alla sina föräldrar, även om dessa är fler än två. Så ser det ju faktiskt ofta ut i dagens familjer. I förra veckan tog regeringen - äntligen, får man väl säga - ett beslut om att samkönade par ska bli föräldrar automatiskt, precis på samma sätt som gifta heterosexuella par.
Men i betänkandet finns också en del andra förslag, herr talman. Från oppositionen finns förslag om att förkorta föräldraledigheten, att försena uttaget och att ta bort de reserverade månaderna i föräldraledigheten. Det här är förslag som Miljöpartiet inte står bakom. Det är förslag som skulle försämra möjligheten att vara förälder och försämra kontakten mellan barn och föräldrar, i synnerhet mellan barnen och deras pappor.
Miljöpartiet vill i de här delarna gå åt precis andra hållet: på sikt gärna förlänga och stärka föräldraledigheten, men framför allt individualisera föräldraförsäkringen mer och gärna tidigarelägga framför allt pappornas tid med barnen så att den kontakten knyts redan när barnen är små.
Vi vill inte heller begränsa eller behovspröva det generella barnbidraget, som har tjänat våra familjer väl under många decennier nu. Sådana förslag finns tyvärr bland oppositionens motioner.
Herr talman! Vi i Miljöpartiet driver vår politik via regeringen. Jag yrkar därför avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde Hannah Bergstedt (S).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)