Herr talman! Inger Strömbom har frågat vilka yt-
terligare regelförenklingar jag avser att föreslå för att
underlätta främst för de små företagen, vilka åtgärder
som kommer att vidtas för att underlätta generations-
skifte i familjeföretagen och slutligen vilka skattere-
former som kommer att föreslås för att stimulera ett
ökat nyföretagande.
Jag vill inleda med att säga att regelförenklingsar-
betet är ett i allra högsta grad prioriterat område. Vi
arbetar på flera sätt med att förbättra företagsklimatet
så att fler stimuleras att starta och driva företag eller
låta befintliga företag växa. Vårt arbete är till stor del
inriktat på olika insatser som ska leda till förenklingar
för företagen och förbättringar av myndigheternas
service och information till företagare.
Simplex vid Näringsdepartementet ger stöd och
råd i regelförenklingsarbetet inom Regeringskansliet,
myndigheterna och utredningsväsendet. När det inom
Regeringskansliet, myndigheterna och kommittéerna
läggs fram regelförslag som har effekter på små fö-
retags villkor ska förslaget föregås av en särskild
konsekvensanalys där effekterna redovisas. Hittills
har i första hand arbetet med nya och ändrade regler
inom Regeringskansliet prioriterats.
Konsekvensanalyserna är ett viktigt instrument på
såväl kort som lång sikt. På kort sikt kan konstateras
att en rad förslag helt har omprövats eller modifierats
på grund av arbetet med konsekvensanalyser inom
Regeringskansliet. På lång sikt är jag och mina med-
arbetare på Näringsdepartementet övertygade om att
arbetet leder till en attitydförändring inom såväl Re-
geringskansliet som myndigheter och att det gagnar
små företag. Konsekvensanalysen redovisas som en
del av förslaget till Lagrådet och riksdagen och är
därför en viktig del av beslutsunderlaget då en lag
eller förordning övervägs.
I mars startade Näringsdepartementet ett utbild-
ningsprogram som riktar sig mot kommittéer, myn-
digheter och Regeringskansliet. Sedan hösten 2000
skickar myndigheterna sina regelförändringar med
tillhörande konsekvensanalyser till Simplex för kän-
nedom.
Även inom EU prioriteras regelförenklingsarbetet.
Sverige har i hög grad bidragit till att regelförenkling
har fått en högre prioritet på EU-nivå. Det är viktigt
att det finns ett uttalat förenklingsperspektiv under
hela lagstiftningskedjan när ny lagstiftning tas fram
på EU-nivå. Detta perspektiv driver Sverige i EU.
Stockholmstoppmötet förde frågan om regelförenk-
ling inom EU ytterligare framåt.
Regeringen har tillsatt en utredning som ser över
de s.k. 3:12-reglerna för fåmansföretag och prövar
olika möjligheter att underlätta generationsskiften i
företag. Regeringen kommer utifrån utredningens
förslag ta ställning till lämpliga åtgärder. Det är vik-
tigt att reglerna utformas så att de stimulerar tillväxt,
investeringar och framför allt möjligheter till aktivt
ägande. En genomgående kritik mot reglerna har varit
systemets komplexitet. Det är därför väsentligt att
systemet förenklas. Särskilda regler för företag med
ett fåtal delägare ställer mycket höga krav på system-
ets uppbyggnad och dess inverkan på bl.a. fåmansfö-
retagens konkurrensförmåga gentemot andra företag.
I anslutning till översynen av de s.k. 3:12-reglerna
pågår en översyn av arvs- och gåvoskattelagen. Ut-
gångspunkten för översynen är Arvs- och gåvoskatte-
kommitténs betänkande, SOU 1987:62, Ny arvs- och
gåvoskattelag, som det titulerats.
Drivkrafterna bakom en företagsstart är av många
olika slag. De främsta är att arbeta självständighet
och att förverkliga idéer. För att långsiktigt skapa ett
högt nyföretagande krävs insatser som skapar ett mer
entreprenöranpassat samhälle. Regeringen anser att
reglerna avseende företagande ska i möjligaste mån
vara likartade för alla typer av företagande. Reglerna
inom företagsskatteområdet ska skapa förutsättningar
för ett konkurrenskraftigt näringsliv och inte vara ett
hinder för nya företag.