Herr talman! Den svenska förskolan är fantastisk. Precis som Håkan har jag varit ute i Europa och tittat på förskolor. Många från andra länder, som vi har haft som besökare, som har varit och tittat på förskolor här i Sverige har varit synnerligen imponerade. Det här är någonting som jag hör att vi alla är eniga om.
Jag ställer mig naturligtvis bakom Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande lyfter jag fram reservation 6. Naturligtvis yrkar jag också bifall till utskottets förslag under punkt 10.
Varför omsorg på obekväm arbetstid? Ja, därför att det finns föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid, och det finns barn till föräldrarna, barn som är i behov av omsorg när föräldrar arbetar.
Det finns barn som inte har tillgång till mor- eller farföräldrar eller övrig släkt eller vänner som kontinuerligt kan barnvakta barnen på kvällar, nätter eller helger. Därför anser Miljöpartiet att även barn i de kommuner, vilket är drygt hälften, som i dag inte har tillgång till omsorg då föräldrarna arbetar på obekväm arbetstid ska få den rättigheten.
År 2010 var det 4 035 barn mellan ett och tolv år inom omsorgen på obekväm arbetstid. Antalet barn som finns där har ökat mellan 2004 och 2010. Däremot ökade inte dessa kommuner i antal fram till 2010, utan de sjönk från 130 kommuner till 118 kommuner. Vi har alltså ett år där det i så fall har gått upp, men de siffror som jag har fått från RUT är de jag redovisar nu.
I skollagen står det att kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller familjens situation i övrigt.
Flera remissinstanser, bland annat Barnombudsmannen, Länsstyrelsen i Stockholm, Riksförbundet Hem och skola och ett flertal kommuner, anser att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda omsorg.
Den undersökning som Kommunal gjort visar att bara 67 procent av föräldrarna blivit tillfrågade om behovet av förskola på obekväm arbetstid. Det här är alltså någonting som alla kommuner är skyldiga att göra, men det är långt ifrån alla som gör det.
Det finns också i lagen att barn ska erbjudas förskola i den omfattning som behövs. Där säger 30 procent att de inte kan arbeta heltid på grund av att öppettiderna på förskolan inte stämmer.
Det som jag tycker oroar allra mest är de överklaganden som föräldrar har gjort till kommunerna. De anser att de har rätt till förskola på obekväm arbetstid, men alla överklaganden har gått i stöpet. Det är alltså aldrig föräldrarna som har fått rätt, utan domarna hävdar hela tiden att detta inte finns lagstadgat. Kommunerna har rätt att säga nej, och det är det som egentligen oroar mig mest av allt.
Omsorg på obekväm arbetstid kan naturligtvis ha olika utformning. Det kan lika gärna vara en dagmamma som ett nattis. Formerna är inte det centrala men däremot att möjligheterna och rättigheten finns.
Herr talman! Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, som källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Matvanorna har också stor betydelse för hälsan, såväl för barn som för vuxna. Bra mat och fysisk aktivitet gör dessutom att barnen blir pigga och får lättare att leka och lära.
Att mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande belyses också i FN:s barnkonvention, där det står att barn har rätt till näringsriktiga livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten och undervisning i näringslära.
Förskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn.
Skolbarn har rätt, enligt skollagen, till näringsriktig mat. Det är toppen, och det välkomnas av barnen. Men det gäller bara dem som är sex sju år och äldre, de som går i den obligatoriska skolan. Är det inte lika viktigt att barn under sex sju år också får näringsriktig mat? Självklart är det så. Därför vill Miljöpartiet att skollagen revideras så att även barn i förskolan tillförsäkras näringsriktig mat.