Fru talman! Som vanligt när Liberalerna pratar skjuter man över problemet med finansiering på kommunerna. Vi socialdemokrater tycker att staten behöver ta ett större grepp över både finansieringen och regleringen av den svenska skolan. Det har vi drivit i förslag efter förslag under den här mandatperioden, för det är viktigt att vi som stat faktiskt också tar ansvar.
I morgon kommer vi att fatta beslut om – eller i alla fall debattera – reglering av undervisningstid för lärare. Beroende på vem det är som ska genomföra den stödundervisning som vi nu beslutar om kommer resurser att behöva tillskjutas, om man på riktigt ska kunna genomföra den här reformen. Annars kommer man inte att klara av att både reglera lärares undervisningstid och se till att de också undervisar i den här stödundervisningsdelen.
Detta är ju fortfarande oklart för oss i riksdagens kammare, med tanke på de två olika betänkanden som nu ligger på bordet, och därför kommer det att behöva tillskjutas resurser. Annars kommer inte skolan att kunna leverera tillräckligt många utbildade lärare som kan bedriva ordinarie undervisning och stödundervisning samt tillräckligt många speciallärare och specialpedagoger som kan vara med i det här arbetet.
Det handlar om att helt skjuta över frågan om resurser till kommunerna. De har i många fall faktiskt ett överskott när det gäller den totala ekonomin, men när man tittar på den skattefinansierade verksamheten levererar de oftast underskott när det gäller nämnders arbete och liknande. Det finns ganska mycket att göra från statligt håll.
Jag tycker att regeringens förslag gällande att finansiera de olika reformerna faktiskt är lite ihåligt. Regeringen behöver ta ett större ansvar för att se till att det blir fler lärare, för det kommer att behövas med tanke på de reformer som vi gör nu, och att det finns fler speciallärare och fler specialpedagoger. Annars kommer vi inte att kunna genomdriva den typ av stödundervisning som beskrivs i betänkandet.
(Applåder)