Herr talman! Sven-Olof Sällström kände sig träffad när jag talade om rasism, högerextremism och främlingsfientlighet. Det kan jag förstå eftersom Sven-Olof Sällström står för rasism, främlingsfientlighet och högerextremism.
Nu antog Sven-Olof Sällström utmaningen, och det är jag glad för. Sedan säger han att något som händer i samhället inte är hans fel utan att det är mitt ansvar. Jag har inga problem med den verklighetsbeskrivningen. Det är mitt ansvar. Det är ett ansvar för alla människor som tar sitt ansvar som demokratiska samhällsmedborgare. Det är naturligtvis ett särskilt stor ansvar för någon som representerar ett demokratiskt parti.
Självklart är det mitt ansvar. Jag tar på mig det. Självklart kommer jag också att arbeta för att fullfölja och leva upp till det ansvaret. Det ansvar som man har när man hamnar i Sveriges riksdag är naturligtvis inte att sticka undan problem och försöka avhända sig ansvaret. Om man har den uppfattningen har man hamnat på fel plats, tycker jag.
Demokratiskt valda är vi alla här, och det respekterar jag. Det finns demokratiskt valda personer i partier som motsvarar Sven-Olof Sällströms parti även i andra parlament i Europa. Det var inte det som var mitt problem.
Vad ska vi då göra åt detta? Jo, vi ska se problemen. Det finns problem med integrationen - stora problem - och dem måste man se och använda de metoder som politiken ger oss att arbeta med dem. Det viktigaste problemet tog jag upp som hastigast i mitt huvudanförande, och det är jobben, alltså att man har en politik som skapar jobb. Det är den absolut viktigaste frågan även när det gäller integrationen.
Nu handlar den här debatten om kommissionens meddelande, så jag håller mig till det.