Herr talman! Jag tackar återigen utrikesministern, men jag vill ändå betona att det för mig är ganska tydligt att det här hör ihop. Problemet har inte varit tillräckligt uppmärksammat. Den här stora gruppen får inte tillräckligt humanitärt stöd. Att det inte är uppmärksammat hör också ihop med vilken uppmärksamhet man ger dem inom FN och vilken tyngd man lägger vid dem.
Trots att man kan härleda principerna till andra konventioner som är rättsligt bindande kan jag inte se motsättningen till att man skulle kunna göra dessa principer till en konvention i sig som också vore rättsligt bindande för att ytterligare uppmärksamma situationen.
Jag är glad att den svenska regeringen arbetar aktivt med den här frågan och har varit pådrivande. Jag har också en fundering på detta med att det egentligen inte finns någon internationell organisation som har tydligt ansvar och mandat på området. Det tror jag också hör ihop med om det finns en klar och tydlig konvention och inte bara principer.
Nu har man försökt hitta lösningar på problematiken på ett annat sätt, som utrikesministern beskrev. Min fråga till utrikesministern är: Tror utrikesministern att det räcker, eller bör man kanske också agera för att vi ska få en internationell organisation som får det tydliga ansvaret och mandatet på området? I dag är det olika humanitära organisationer som får dela på ansvaret. Nu arbetar man för att få ett bättre fungerande arbete. Men det kanske på sikt borde bli en internationell organisation som har det tydliga ansvaret.
Min sista fråga till utrikesministern handlar om det svenska arbetet. Utrikesministern säger i sitt svar att Sida nu ska utarbeta riktlinjer utifrån dessa grunder när det gäller Sidas arbete. Regeringen använder sig av FN:s vägledande principer och den gemensamma utvärderingen som riktlinjer för regeringens arbete för att stärka skyddet.
Tror inte utrikesministern att det skulle vara bra och Sverige också vara lite grann ett föregångsland om Sverige utarbetar tydliga principer från regeringshåll där man väver in Sidas arbete, regeringens arbete och Sveriges agerande i internationella samfund till tydligt utarbetade riktlinjer för just internflyktingars situation? Det skulle man också kunna ha som en förebild i kontakter med andra länder för att stärka internflyktingars situation.
Herr talman! Jag vill slutligen säga att det är viktigt att man lyfter de här frågorna. Tyvärr blir fokus mer på flyktingfrågan. Flyktingfrågan innebär att det är andra länder som måste ta ansvaret för människor som är på flykt. Det blir mer en inrikespolitisk fråga och en fråga som är tydlig i hemländerna. Men de flesta flyktingar, precis som jag sade tidigare, är internflyktingar i sina egna länder. Där måste stödet bli starkare, men där är också intresset mindre. Det är därför viktigt att vi arbetar gemensamt för att uppmärksamma den här frågan.