Fru talman! Det är roligt att det finns ledamöter som lyssnar noggrant på det man säger när man står i talarstolen.
Som jag klargjorde vill Miljöpartiet se mer gods till sjöss, och vi verkar för detta inom regeringen.
Man ser inte alltid det ett regeringsparti gör. Det är lätt att vara ett oppositionsparti och i tid och otid kunna proklamera vad man vill göra mer och bättre. I ett regeringssamarbete där man både har en regeringspartner och samarbetspartier utanför regeringen att förhålla sig till handlar det om att få igenom det vi kommer fram till tillsammans.
Miljöpartiet lyfter i många olika sammanhang fram sjöfarten och driver på i dessa frågor, inte minst inom budgetförhandlingar och förhandlingar om den infrastrukturproposition som nämndes tidigare i debatten och som väntas komma inom kort. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att vi satsar på sjöfarten. Precis som vi tyckte att det skulle finnas satsningar på sjöfarten i den förra nationella planen tycker vi att det ska finnas satsningar på sjöfarten i den kommande nationella planen.
Vi vill som sagt se en breddad ekobonus och mer miljödifferentierade farledsavgifter. Som jag också nämnde i mitt anförande tycker vi även att man ska överväga ett maxtak på lotsplikten och hitta olika sätt att främja den kustnära sjöfarten och inlandssjöfarten.
Därför har regeringen tillsatt den särskilda samordnaren. Allt handlar inte om pengar. Ibland handlar det om att hitta samverkan mellan olika aktörer och sådant som kan göras på myndighetsnivå utan att det behövs en proposition till riksdagen.
Regeringen arbetar aktivt för att förbättra förutsättningarna för sjöfarten. Jag kan dock hålla med om att det borde gå snabbare, och Miljöpartiet vill mer än regeringen har levererat.