Herr talman! Jag tycker att det är märkligt att statsrådet här väljer att se den ökade valfrihet vi har gett elever på yrkesprogrammen som sänkta krav. Vi har gjort det möjligt för elever som läser yrkesprogrammen att välja att läsa in en högskolebehörighet. De har rätt att göra det.
Jag är den första att vara självkritisk och säga att den rätten behöver stärkas. Vi vet nämligen att det finns fall där enskilda elever på vissa skolor tycker att det i praktiken har blivit omöjligt för dem att kombinera sitt yrkesprogram med den högskolebehörighet de vill ha. Det måste vi såklart göra någonting åt; vi måste såklart stärka rätten för eleverna att läsa in högskolebehörighet, som alltså finns redan i dag.
Jag tycker dock att det är väldigt märkligt att säga att det är detsamma som sänkta krav att elever kan välja att inte läsa in denna behörighet utan i stället fokusera ännu mer på sina yrkeskunskaper. De eleverna kanske vill skjuta de studierna på framtiden och i stället jobba direkt, för att de tycker att det är mer motiverande. Att säga att det valet är detsamma som sänkta krav tycker jag är mycket märkligt.
Om det nu är så att statsrådet tycker att det här är så viktigt som hon gärna vill framhäva, hur kommer det sig då att regeringen inte väljer att säga att det ska vara möjligt för elever på alla program att läsa UF? Och framför allt: Varför inte börja med yrkesprogrammen? I dag är det 9 procent på vvs- och fastighetsprogrammen som läser UF. Det vore bra om de resterande 91 procenten också fick läsa UF på de yrkesprogrammen.