Fru talman! Jag liksom miljöministern ser fram
emot att vi får ett nytt direktiv som kan gälla för den
här sortens grödor. Men det är ju inte där vi är i dag.
Frågan som jag ställde handlar om vad som gäller
fram till dess.
Eftersom jag inte har fått något förtydligande,
som jag ser det, från miljöministern om vad försiktig-
heten innebär i praktiken, tänkte jag ställa några mer
konkreta frågor utifrån ett konkret exempel.
Exemplet är en genmanipulerad potatis som före-
taget Amylogene har sökt marknadsgodkännande för.
Potatisen är tänkt för stärkelseproduktion i första
hand, men ansökan innehåller också tillstånd att an-
vända resterna till djurfoder. Denna potatis innehåller
en gen som ger antibiotikaresistens mot kanamycin
och neomycin, varav det ena används som medicin
för både djur och människor. Ansökan behandlas i
EU:s vetenskapliga råd och beslut har sagts kunna
komma under vintern. Sverige har, enligt uppgift från
Jordbruksverket, inte ändrat ståndpunkt om vad som
gäller för denna gröda, utan beslutet om att ett mark-
nadsgodkännande ska tillåtas ligger fast.
Miljöministern säger sig inte vilja godkänna anti-
biotikaresistens som kan innebära risk för människors
och djurs hälsa. Ändå har Jordbruksverket inget att
invända mot att den här potatisen innehåller en gen
som ger resistens mot ett antibiotikum som används
både inom human- och veterinärmedicinen för både
yttre behandling och för intag av medicinen.
Anser miljöministern att den försiktighet som han
säger ska tillämpas går att förena med marknadsgod-
kännanden av grödor med sådan här antibiotikaresis-
tens?
Att använda genmanipulerade grödor som livsme-
del eller foder finns det en stor skepsis till bland kon-
sumenter men också inom industrin. Ändå innebär
Jordbruksverkets beslut att man förordar ett mark-
nadsgodkännande för denna potatis som foder.
Anser miljöministern att den försiktighet som han
förespråkar går att förena med marknadsgodkännan-
den av grödor som ska användas till djurfoder?
I avvaktan på ett marknadsgodkännande har
Amylogene sökt tillstånd för försöksodling och också
fått det. För 1999 sökte företaget tillstånd för 500
hektar - en mycket stor areal med tanke på att den
kommersiella odlingen beräknas uppgå till 2 000
hektar. Det är alltså 25 % av vad man räknar med att
man ska syssla med när man väl har ett marknads-
godkännande.
Anser miljöministern att den försiktighet som han
förespråkar går att förena med försöksodlingar av den
här omfattningen?
Detta är ett exempel som jag har tagit fram för att
ge miljöministern en möjlighet att vara lite tydligare
och komma med konkreta svar.