Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Robert Stenkvist (SD), 2017-03-01 (riksmöte 2016/17).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2016/17:UbU10 En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 i ämnet.

Jag har jobbat många år i skolan och sett hur muntliga omdömen fungerar. De fungerar erbarmligt dåligt. Föräldrar hör vad de vill höra. Alla lärare vågar inte säga obehagliga saker om elever med speciella problem eller om elever som kanske rent av jobbar för lite. Det innebär att föräldrar och elever inte får den information de ska ha. Det är inte så det ska gå till.

Vi måste ha någon form av bedömning som ger korrekt information till både föräldrar och elever. Skriftliga omdömen är naturligtvis bra mycket bättre, speciellt om det sker utifrån en mall på något sätt. Då är vi å andra sidan väldigt nära betyg i alla fall. Om vi inför betyg från årskurs 4 är vår tanke och vår bestämda tro att vi ökar möjligheterna att sätta in stödinsatser för elever med speciella behov.

I de allra flesta fall jobbar eleven kanske för lite och läser kanske för lite. Det har inte kommit upp så mycket i debatten, men jag skulle tro att det är den vanligaste orsaken. Här har vi tendensen att pojkars betyg sjunker över hela utbildningssystemet jämfört med flickors. Det kan vara så att pojkar faktiskt behöver tydligare signaler än flickor för att skärpa till sig och läsa eller arbeta mer. Finns det någon form av problem ska speciella stödinsatser naturligtvis sättas in. Det är självklart.

När jag gick i skolan hade vi betyg från årskurs 1, och jag tror att många här i kammaren också hade det. Jag hade inte bästa betyg i alla ämnen. Jag kom hem till mamma och pappa. Pappa sa väl inte mycket. Mamma muttrade och blev lite sur, och jag skärpte till mig, läste lite mer och höjde betygen. Det är väl så betyg ska fungera i de allra flesta fall. De flesta barn som har för dåliga betyg - och det gäller speciellt pojkar - arbetar och läser på för lite. De måste få en tydlig signal, helt enkelt.

Jag har läst en del artiklar i ämnet. De flesta av dem är negativa till betyg i låga åldrar. Men de flesta av de här artiklarna - de flesta av dem som kommer upp tidigt när man googlar på ämnet - utgår från en enda källa, och det är en intervju med Christian Lundahl, professor i pedagogik. Han tycker att vi här i riksdagen ska fatta beslut på vetenskapliga, evidensbaserade, grunder. Men intervjun med honom var inte evidensbaserad alls. Går man närmare in i texten ser man att han säger vad han tycker i frågan i mångt och mycket. Jag har kollat upp källorna, och det är ytterst bristfälliga källor som det handlar om.

Det vi kan konstatera är att de länder som ligger högt i internationella undersökningar, PISA-undersökningar med mera, har betyg från tidigare år. Det måste betyda någonting, även om det inte finns ett direkt samband, vilket ofta påpekas.

Vi har gjort någonting fel under de sista 20 åren eftersom vi har rasat i de här internationella undersökningarna. Ja, i de sista undersökningarna har kurvan svängt uppåt. Det är jättebra och jätteglädjande, men under 20 års tid har vi ju halkat ned. Och under de här 20 åren har vi kanske tagit evidensbaserade beslut här i riksdagen, som professor Lundahl efterfrågade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Betyg kommer inte på egen hand att lösa problemen i svensk skola. Ingen har påstått det, ingen kommer att påstå det och vi påstår det inte heller, utan betyg ska ses som en bit i ett större pussel.

Herr talman! Till sist vill jag säga några ord om försöksverksamheten som majoriteten kommer att driva igenom. Jag har ingenting emot försöksverksamhet, och vi kanske ska ha det oftare än vad vi har i dag. Men den här försöksverksamheten är inte bra eftersom den bygger på frivillighet. Skolor ska delta frivilligt i försöksverksamheten, vilket gör att det blir en kraftig selektering och resultatet av försöksverksamheten kan ifrågasättas mycket starkt.

Ska man ha en sådan här försöksverksamhet ska regeringen eller annan instans naturligtvis välja ut ett tvärsnitt av skolor som deltar. Då får man ett mycket mer realistiskt resultat. Det är till och med möjligt att min ståndpunkt gynnas av den här typen av försöksverksamhet, ska jag säga. Rätt ska vara rätt.

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Robert Stenkvist (SD): En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4 (2017-03-01) — PRESS0