Herr talman! Dagens betänkande handlar om en hel rad frågor som berör den för Sverige viktiga gymnasieskolan. Vi moderater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.
Herr talman! Framtiden är inte vad den har varit, sade Mark Twain. Det ligger mycket i det. I vårt komplexa, moderna samhälle blir det allt svårare att förutse hur framtiden kommer att se ut. Men en sak vet vi. Det är att hur väl skolan lyckas har stor betydelse för Sveriges framtid. Som det går för den svenska skolan i dag kommer det att gå för Sverige i morgon. Det gör mig orolig.
Statistiken talar nämligen sitt tydliga språk. Den svenska skolan dras med en hel rad mycket allvarliga problem.
25 % av eleverna når inte kunskapsmålen i nian.
10 % av eleverna når inte gymnasiebehörighet, det vill säga inte godkänt i svenska, engelska eller matematik.
Det, och det faktum att många elever hoppar av de nationella programmen, har lett till att det individuella programmet, som från början var tänkt som ett undantag, nu är det största utbildningsprogrammet för pojkar i årskurs 1 på gymnasiet och det största gymnasieprogrammet i flera kommuner.
Än värre är att av de elever som börjar på det individuella programmet klarar endast 20 % gymnasiet inom fyra år - 80 % slås alltså ut.
Vi har fått en skolpolitisk skicka-vidare-mentalitet, där problemen skickas vidare till nästa nivå i utbildningssystemet. Det är en förödande utveckling, som inte bara drar ned utbildningsstandaren inom gymnasieskolan utan också leder till förlängda studietider, ökade kostnader, sämre kvalitet i högskolan och i värsta fall till studieavbrott. Skicka-vidare-mentaliteten är en av anledningarna till att var tredje elev inte når slutbetyg efter tre år, och var fjärde inte ens efter fyra år, trots att all gymnasieutbildning är avsedd att ta tre år. Vid 20 års ålder är det fortfarande en av fyra som inte har slutbetyg från gymnasiet, enligt Skolverket.
Herr talman! Skolministern talar ofta om en skola för alla. Men i verkligheten har Sverige fått en socialdemokratisk trekvartsskola, där år efter år bara tre av fyra elever klarar grundskolans kunskapsmål och där gymnasieskolan har utvecklats till en effektiv utslagningsmaskin.
Det är ett av de största misslyckandena för den socialdemokratiska skolpolitiken. Det visar nämligen att den kollektivistiska likhetspolitiken inte fungerar. Den slår ut tusentals elever varje år, får många ungdomar att tappa självförtroendet och skapar dessutom stora kunskapsklyftor i samhället. Vilken motivation för att klara gymnasiet har alla de killar som gått igenom hela grundskolan utan att kunna läsa och förstå en text? Vilka framtidsmöjligheter har de tusentals ungdomar som inte ens har en avslutad gymnasieutbildning med sig i bagaget?
Den kunskaps- och kompetensbas som Sverige behöver för att i framtiden klara välfärden håller sakta men säkert på att brytas ned. Detta måste tas på mycket stort allvar. Det krävs långsiktiga insatser och ökade resurser till skolan för att vända den här utvecklingen.
Herr talman! Bland annat LO har konstaterat att avhoppen från gymnasieskolan inte sker i lika stor utsträckning från alla program, utan att det främst är elever på de yrkesförberedande programmen som lämnar gymnasieskolan i förtid. En viktig orsak till avhoppen är den stora mängden teoretiska ämnen som tynger programmen och gör dem till en förlängning av grundskolan i stället för något nytt och engagerande.
Gymnasieskolan ska bygga vidare på grundskolans kunskaper och inte vara en förlängd grundskola. När så mycket tid som motsvarande ett av tre år avsätts för gemensamma kärnämneskurser går det snett. Eleverna måste ha med sig bättre förkunskaper från grundskolan och i gymnasiet ges möjlighet att välja utbildningsinriktning efter fallenhet och intresse.
I LO-rapporten
Hur står det till med yrkesutbildningarna i gymnasieskolan?
kan man läsa att runt 30 % av eleverna på vårdprogrammen och mellan 30 och 35 % av eleverna på handels- och administrationsprogrammen inte når slutbetyg inom fyra år. Den utslagningen vägrar vi moderater att acceptera.
Herr talman! Vi moderater vill att såväl yrkesinriktade elever som akademiskt studiemotiverade elever ska kunna lyckas och utvecklas i gymnasiet. Socialdemokraternas likriktning av gymnasiet har dessvärre gjort att gymnasieskolan numera har problem både med att ge goda förkunskaper för högre utbildning och med att lyckas ge yrkeskunskaper som lägger grund för anställning och för att starta eget.
Allians för Sveriges mål för gymnasieskolan är att den ska ge eleverna kunskaper som går att bygga vidare på, oavsett vilken inriktning man väljer. Alla elever ska få en ärlig chans att lyckas. Det ställer krav på en gymnasieskola som förmår möta både teoretiskt lagda elever och mer praktiskt lagda elever som vill satsa på en yrkesutbildning.
Därför föreslår vi att gymnasieexamen ska innefatta tre inriktningar: ett studieförberedande program som leder till högskoleförberedande gymnasieexamen med högskolebehörighet och goda förkunskaper för högre studier, ett yrkesförberedande program som leder till yrkesexamen och som förbereder för anställning eller ytterligare yrkesutbildning samt ett lärlingsprogram som leder till lärlingsexamen eller gesällbrev.
Allians för Sverige höjer ambitionen för gymnasiets yrkesutbildningar. Vår politik är utformad för att skapa en högkvalitativ gymnasial yrkesutbildning som leder till anställbarhet och skicklighet i det yrke man utbildar sig inom. Utbildningarna ska leda till en gymnasial yrkesexamen. Socialdemokraterna påstår ofta att en sådan examen skulle vara mindre värd än en examen från en studieförberedande teoretisk gymnasieutbildning. Det visar bara hur mycket Socialdemokraterna nedvärderar värdet av bra yrkesutbildningar.
Varje gymnasieelev ska dessutom garanteras rätten att läsa de teoretiska kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. De som senare i livet vill komplettera med sådana kurser ska kunna göra det genom vuxenutbildningen. Vår politik skapar inga återvändsgränder.
Herr talman! Skolverket rapporterar att allt färre läser högre kurser i matematik på gymnasiet. För fyra år sedan hade nästan varannan som slutade gymnasiet läst matematik C. I dag har bara var tredje gjort det. Ännu värre är det med D- och E-kurserna. En liknande utveckling märks också inom många andra ämnen, exempelvis språken.
Det är därför inte så konstigt att mer än varannan lärare inom den högre utbildningen uppger att unga studenter är sämre förberedda för högskolestudier i dag än för fem-tio år sedan.
För att komma till rätta med problemen är det viktigt att antagningsreglerna för de högre studierna skickar rätt signaler till gymnasieeleverna. Det måste löna sig att läsa fördjupningskurser som är relevanta för vidare studier. Kring detta finns det en majoritet i den här kammaren. Här väntar vi bara på att regeringen ska leverera förslag.
Det är också glädjande att samtliga partier i utskottet tillstyrkte vårt förslag att förbättra studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan. Det finns goda skäl att förbättra elevernas vägledning både kvantitativt och kvalitativt. Det är inte minst viktigt för att motverka snedrekryteringen till den högre utbildningen.
Herr talman! För att ytterligare stärka kvaliteten i gymnasieskolan vill vi moderater öka forskningsanknytningen. I dag är det endast 1,7 % av lärarna som är forskarutbildade, detta trots att skollagen slår fast att huvudmännen ska sträva efter att anställa lärare med forskarutbildning. Lektorerna är ett minne blott i de allra flesta svenska skolor. Fler vuxna i skolan kan inte ersätta behöriga och välutbildade lärare.
För att göra det möjligt för lärare att göra karriär genom att vara delaktiga i yrkets kunskapsproduktion har vi avsatt 350 miljoner kronor för att inrätta ett nytt institut för skolrelevant forskning och forskarutbildning. Vi är nämligen övertygade om att om lärarna ges möjlighet att vara delaktiga i produktionen av det egna yrkets kunskapsbas kommer kvaliteten i den svenska gymnasieskolan att öka.
Vi vill även öka kontakterna mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen. För att ge duktiga elever möjlighet att utvecklas vill vi göra det möjligt att läsa högskolekurser redan i gymnasieskolan. Dessa kurser bör ges av särskilt utbildade lärare och tentamen ordnas tillsammans med ett högre lärosäte.
Sammanfattningsvis, herr talman, vill vi i Allians för Sverige att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas. Vi vägrar att acceptera den utslagning som sker i gymnasieskolan i dag. Därför vill vi skapa en gymnasieskola som både klarar att förbereda studiemotiverade elever för högre studier och klarar att förbereda elever för anställning och ytterligare yrkesutbildning.