Herr talman! "Jag vaknar ofta på nätterna och tänker. Bara jag slapp vakna i morgon så skulle jag slippa ha så ont i magen."
Så skrev en 17-årig yngling till mig för ett tag sedan. Att läsa det brevet var som att känna en kall hand läggas över hjärtat. Det kunde inte sägas tydligare. Ingen kan vara nöjd med den svenska gymnasieskolan. Och då hör jag, innan debatten ens har börjat, mothugget: "Men mycket är ju så bra." Ja, det stämmer. Det finns engagerade lärare, nyfikna elever och kompetent personal i gymnasiet. Javisst. Det är ju tack vare dem som så mycket ändå fungerar. Men det hjälper ju inte när politiken gjort sitt yttersta för att motarbeta en mänsklig kunskapssyn och bra värderingar. Resultatet ses i dag. Det är unga människor som far illa därför att deras begåvning inte blir tillgodosedd i skolan, därför att de inte blir sedda och bekräftade som de unika personer de är.
Kristdemokraterna är inte nöjda. Vi arbetar för ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter, för en gymnasieskola där fokus sätts på kunskap, ansvar och trygghet.
Det är dags att sätta fokus på tryggheten. Det måste sägas. En tydlig värdegrund, förankrad i goda värden, avgör om trygghet och arbetsro råder i skolan. Det krävs för att komma till rätta med den otrygghetens paria av mobbning, trakasserier och kränkande ord som spritt sig.
Att arbeta med värdegrunden på ett medvetet sätt är så viktigt och grundläggande för samhället och för tryggheten i skolan att varje gymnasieskola i sin kvalitetsredovisning bör redogöra för hur arbetet går till. Det är en ambition fjärran från det fundamentala misslyckande som utmärker socialdemokratisk skolpolitik - nu senast manifesterat i den kapsejsade skollagen. Elever får gå till skolan med ont i magen därför att den nuvarande regeringen inte klarar av att leverera den lag som det i princip var politisk enighet kring tills socialdemokratin började svaja. Det är tråkigt att unga människor ska behöva lida för det.
Herr talman! Det är dags att sätta fokus på kunskap - olika sorters kunskap. Gymnasieskolan har blivit alltmer, alltför, likriktad. Det har lett till att många elever slås ut och att andra inte lär sig det de ska.
Samtidigt som det krävs att alla i gymnasieskolan når allmän högskolebehörighet upptäcker alltfler att den inte är tillräcklig för tillgång till högskolestudier. För att antas krävs oftast att sökanden har en särskild behörighet. Det är viktigt att skapa en gymnasieskola där eleverna kan göra kompletterande val för att uppnå den särskilda behörigheten som behövs.
Det är mångfald och valfrihet som ska gälla i gymnasieskolan. Mer stöd behövs till eleverna för att de ska kunna tillgodogöra sig det utbud som erbjuds. Inte minst syokonsulenterna har en viktig uppgift när det gäller att vägleda eleverna. Glädjande i dagens betänkande är att utskottet till slut enats om att ställa sig bakom oppositionens förslag om en stärkt studie- och yrkesvägledning.
Kunskapen om våra historiska rötter brister. Det är därför bra att regeringen hörsammat Kristdemokraternas krav att historia ska vara kärnämne i gymnasiet. Precis som svenskämnet behövs för svenskkunskaperna krävs också ett religionsämne som både fokuserar kunskaper om olika religiösa traditioner, stimulerar elevernas arbete med en egen livssyn och ger verktyg att förstå samtiden och framtiden. Religionskunskapens roll som kärnämne behöver utvecklas. Ämnet borde också ha en starkare ställning som karaktärsämne. Det är beklagligt att den socialdemokratiska regeringen gör tvärtom. Utan att vilja ta en öppen och offentlig debatt undergrävs religionsämnet i gymnasiet.
Det finns fler kunskaper som i dagens gymnasieskola kommer bort. Språk, entreprenörskap och kunskaper i privatekonomi finns bland de aspekter som behöver lyftas fram.
Kristdemokraterna förespråkar också ett nytt och särskilt lärlingsprogram i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen ska ge en gedigen yrkesutbildning där kärnämnen kombineras med att karaktärsämnen lärs på företag. Fullföljd lärlingsutbildning ska ge behörighet. Praktik ska varvas med teori, och de teoretiska delarna ska knytas till praktik.
Dagens betygssystem bör kompletteras så att det får fler steg. Det gäller att se till att alla lär sig det de behöver. Nationella prov bör genomföras i samtliga kärn- och karaktärsämnen och utformas så att elevers alla kunskaper prövas.
Herr talman! Det är dags att sätta fokus på ansvar, allas delade ansvar för skolan. Skolan finns till för eleverna. Skolan ska möta och stödja varje elev utifrån hans eller hennes förutsättningar och ge kunskaper på vägen mot vuxenlivet. Men eleven har också ett ansvar för att aktivt delta i undervisningen och göra sitt bästa.
Ansvar ska uppmuntras. Elevinflytande ställer krav på bland annat information och organisation. En lagstadgad miniminivå av elevinflytande bör införas.
För att eleverna ska lyckas krävs gemensamma och enskilda insatser från eleven, skolan och hemmet. Det är ett delat ansvar, där alla parter måste hjälpas åt för att främja den enskilde elevens kunskapsmässiga, sociala och personliga utveckling. Det gemensamma ansvaret och vilka delar som konkret åligger parterna bör utformas i en skriftlig och årlig överenskommelse, ett ansvarskontrakt.
Det ska vara viktigt att studera på gymnasiet. Vi kristdemokrater föreslår, som en signal och av andra skäl, en höjning av studiebidraget för gymnasieelever till 1 050 kr per månad. Det är bra att den socialdemokratiska partikongressen följt efter oss. Tyvärr visar den eftersläpningen än en gång tydligt att socialdemokratin är släpankaret i skolpolitiken, som sackar efter och som lite för sent försöker genomföra andras förslag i brist på egna.
Sverige kan bättre än så. Skolan med alla elever och all personal förtjänar bättre än så.
Därför är det bra att Kristdemokraterna tillsammans med våra vänner i Allians för Sverige enats om ett program för gymnasieskolan redo att sättas i sjön i höst. Det är bara trist att skolan ska behöva vänta så länge på de beslut som så väl behövs, för trygghet, kunskap och ansvar i en gymnasieskola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.
Med detta, herr talman, står jag givetvis bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer i betänkandet, både våra egna och dem som vi har tillsammans med övriga i Allians för Sverige. För tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservationerna 1 och 3.