Herr talman! Jag blir lite bekymrad när jag lyssnar på dig, Maj Karlsson. Jag får känslan av att Vänsterpartiet tycker att man inte ska ha så höga krav på den som söker stöd. Det är andemeningen.
Jag säger inte att det är kravlöst, men jag undrar vad problemet är. Ja, detta tillämpas mer eller mindre ute i socialtjänsten i dag. Skillnaden är att det nu kommer på pränt. Det blir tydligt för den som söker hjälp, och det blir tydligt för handläggaren. Det blir tydligt för de lokala politikerna, och det blir tydligt vem som får kravet och ansvaret. Jag ser inte vad som är bekymret i det.
Om man läser hela betänkandet ser man också tydligt att det fortfarande är en generell skrivning. Det är utifrån socialtjänstens grundläggande fundament, som är en ramlag med individuell bedömning utifrån behov. Jag är därför helt säker på att de individuella bedömningarna kommer att tillämpas precis som i dag. Det vi däremot ser i dag är tyvärr att alltför många hamnar mellan två stolar på grund av att myndigheterna lite grann skjuter problemen mellan sig. Socialtjänsten skjuter ibland problemet till Arbetsförmedlingen, och Arbetsförmedlingen skjuter det till socialtjänsten.
Jag tycker att detta i grunden ger ett tydligt spelrum, och därför är det bra. Om det sedan genererar mer jobb kan vi ju diskutera, men jag tror att det gör att fler människor får någon form av sysselsättning. Förhoppningsvis får de då ett stärkt självförtroende och kan ta sig vidare i livet.