Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan! Jag är glad att det inte är bara du och jag i kammaren, som det var till en början, då jag fick lyssna på ditt anförande.
Jag tycker att Moderaterna leker med ord. Man talar om "det nya utanförskapet" och "de nya Moderaterna". Man tar full kredd för att Sverige går bra, men man tar inte ansvar för det man kallar det nya utanförskapet. Det känns märkligt, tycker jag.
Sverige går bättre nu än det gjorde under de åtta år då Moderaterna satt vid makten. Det behövde göras förändringar av den politik som fördes. Man behövde satsa mer på utbildning, vilket den här regeringen verkligen gör. Man behövde satsa mer på infrastruktur, vilket vi verkligen gör. Det behövdes många nya satsningar på nya områden för att företagen skulle kunna växa och anställa.
Jag förstår inte vad det är med Moderaterna och kollektivavtal, för jag antar ju att det var detta du ville komma till. Vad är det för fel med konkurrensneutralitet mellan företagen? Det är anmärkningsvärt att Moderaterna vill se en sämre trygghet och dumpade löner. För inte länge sedan upphandlades färdtjänst här i Stockholm. Där hade lönerna dumpats till 27 kronor, och ersättningen till städare var 11 kronor i timmen. Jag tycker att detta är allvarligt.
Jag tycker att arbetsmarknadens parter ska ta ansvaret. Det har tjänat Sverige väl. Vad är ditt svar på detta, Lars Hjälmered? Hur låga löner ska det finnas på svensk arbetsmarknad? Är 11 kronor okej för en lön i dagens Sverige, eller ska vi verkligen här i riksdagen stifta lagar om lägre löner?