Herr talman! Min partikamrat Anna-Caren Sätherberg liksom min koalitionspartner Elisabet Knutsson från Miljöpartiet har båda förtjänstfullt redogjort för regeringens näringspolitik. När nu området är uppe för behandling vill jag också ta tillfället i akt att rikta ljuset mot några områden.
Regeringen har ett mål om att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det är ett mål som förpliktar, men det är också ett mål som ger hopp. Det här är en regering som tar jobben, och därmed företagen - såväl stora som små - på allvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Redan nu vill jag därför nämna de sociala företagen, som somliga kanske avfärdar som en futtig del av näringspolitiken, men som faktiskt härbärgerar en stor potential. Detta gäller inte minst sett till vad de innebär, att personer som annars riskerar att bli långtidsarbetslösa kommer i arbete och ges en möjlighet att bidra till hundra procent av sin förmåga. Det är stort och viktigt i en ekonomi där varje arbetad timme behövs och där jobben ständigt måste vara i fokus.
Det gör mig därför väldigt stolt dels att regeringen via Näringsdepartementet arbetar med att identifiera flaskhalsar och ge förslag på omfördelning av stöd och ansvar, dels att upphandlingsregelverket är på väg att omarbetas för att underlätta för sociala företag att vara med och tävla. Det här är smart, solidarisk näringspolitik!
Herr talman! Sverige har inte vuxit sig starkt av en slump utan som ett resultat av driftiga och kompetenta människor som startat företag samt driftiga och kompetenta människor som har tagit anställning i företagen i fråga. Det är inte heller oviktigt att Sverige har varit och fortfarande är en stark röst för fri och rättvis handel och att såväl export som industrialisering är och förblir prioriterade områden.
Fler företag ska starta, men de befintliga ska också vilja växa. Det gäller inte minst de allra minsta. Jag kommer själv från Gotland. Det är Sveriges småföretagartätaste län sett till befolkning och också det län där företagarna ser mest positivt på framtiden. Med den bakgrunden känns den reform som regeringen lanserade häromveckan extra viktig, nämligen att inrätta ett så kallat Växa-stöd som medför att enmansföretagaren vid sin första anställning endast gör pensionsinbetalningar under den nyanställdes första tolv månader i företaget. Högst sannolikt träffar många av er, precis som jag, ofta småföretagare som så gärna vill men inte riktigt vågar ta steget att anställa. Det är ett stort steg - det ska vi ha klart för oss. Därför är den här reformen välkommen för att stärka våra småföretag och självklart också för jobben.
Ett annat område som småföretagare ofta lyfter fram för mig är trygghetsfrågor. Inte minst blir det tydligt i mötet med yngre småföretagare, som ofta undrar varför deras möjligheter är så begränsade när de blir föräldrar. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har initierat en översyn av villkoren i föräldraförsäkringen, just för att göra den tillgänglig för fler. Självklart ska också företagare kunna bilda familj! Det är viktigt också ur jämställdhetssynpunkt.
Herr talman! I en debatt som denna är det viktigt och för mig omöjligt att inte beröra ett kärt ämne, nämligen ordning och reda på arbetsmarknaden. För många av de företagare jag möter är det en självklarhet, men inte för alla. För en del, som de i enmansföretag, är det inte ens tillämpligt med kollektivavtal. Men för den stora massan av både arbetstagare och företag är det av godo med kollektivavtal. De lever än i dag kvar i den svenska modellen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Kollektivavtalen har tjänat Sverige väl och har gjort oss starka tillsammans.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)