Fru talman! Det är ändå en väsentlig skillnad mellan att ge uppdrag till myndigheter och att styra myndigheter. Det är i regleringsbreven som man styr myndigheterna och verkligen kan få den här styrningen just när det gäller ekonomiskt våld.
När vi tittar på regleringsbreven för Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och andra myndigheter inom rättsväsendet ser vi att frågan om det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld lyfts fram. Allt detta är bra, men fokus ligger i stort sett bara på det fysiska våldet och de traditionella brottstyperna.
Riksrevisionen är oerhört kritisk till styrningen av myndigheter. Kritiken är omfattande, och då handlar det om regleringsbreven. Varför väljer regeringen inte att styra myndigheterna för att få effekt i dessa frågor? Varför väljer regeringen att gå runt detta för att få den faktiska styrningen? Varför har man inte skrivit in i regleringsbreven för 2026 att fokus behöver läggas på ekonomiskt våld för att man ska nå framgång och få effekt? Varför väljer man att inte skriva in detta i regleringsbreven för berörda myndigheter?
Min fråga kvarstår. Jag tycker, fru talman, att det borde vara hyfsat svårt för regeringen och Moderaterna att vara nöjda när man inte väljer att styra myndigheterna i regleringsbreven. Varför har detta inte skrivits in?
(Applåder)