Herr talman! Jag tycker ibland att vi i riksdagen är lite ogina mot motionsförslagen. I betänkandetexten om mitt förslag om att det ska vara en marknadslösning som ska vara självfinansierad från företagen när det gäller insättningsgarantin säger utskottet att det är en bra idé. Men sedan avstyrker man min att-sats 3. Jag kunde ju få godkänt i stället för underkänt när jag lägger fram förslag som alla är överens om.
Huvudsaken är att vi är överens. Det är inte skattebetalarna som ska ta risken när bankerna inte sköter sin ekonomi, utan den får de sköta själva på en riskvärderad försäkringsmarknad. Det är liberalt och bra, tycker alla partier.
Utskottet har lite grann missförstått mitt förslag om komplementära lokala valutor. Syftet med dem är att skapa tillgång till riskkapital för företag, privatpersoner och olika verksamheter på landsbygden som har svårt att få lån från de centralt styrda affärsbankerna. Bristol pound fungerar utmärkt som valuta. Det finns ett system sedan 1934 i Schweiz som har fungerat som en katalysator för små företag att få tag på pengar.
Jag ville att man skulle se på hur Skatteverket kan se till att staten får in skatt samtidigt som man inför det nya sättet för att få fram kapital, särskilt på landsbygden och kanske även i utsatta stadsområden så att folk där får en möjlighet att investera. Dessutom finns det i USA time dollars där man betalar med tid, och sedan får man ut varor, tjänster eller pengar för den tiden.
De komplementära metoderna gör att fler människor kan sysselsätta sig själva, och det är väl någonting som vi alla är överens om är bra. Jag tycker att det är lite konstigt att man då säger att man inte är för detta eftersom man sa nej till en reform om nordisk valuta. Det hade ju ett helt annat politiskt syfte. Det är inte alls samma sak, så jag är lite missnöjd med att utskottet säger nej till denna utmärkta idé utan att ens ha analyserat förslagen på ett noggrant sätt.
Kapitaltäckningsregelverket är omfattande. Den version som jag läste innehöll 1 266 sidor, och det innehöll en hel del matematiska formler. Jag har själv läst kemiteknik på KTH, men det var komplicerat att förstå hur regelverket fungerar. Dessutom är det fullt av kryphål som bara jurister klarar av att hantera.
Varför ska vi göra allting så komplicerat? Mitt enkla förslag är att man ska anpassa det hela efter Chicagoplanen. De ekonomer som var för den nyliberala ekonomin sa: Nej, just kapitaltillverkningen måste ändå vara i statlig regi. Om man har hundra procents kapitaltäckningskrav får man ut seignorage, det vill säga varje krona som skapas i Sverige får vi skattebetalare betalt för. Bankerna måste köpa loss den från Riksbanken. Då får vi en skuldfri generering av statliga pengar. Bankerna som tjänar pengar på våra pengar måste då betala en liten avgift till staten, och det är väl helt rimligt att en krona har ett värde över huvud taget.
Våra pengar är bara värdelösa bomullsbitar eller ettor och nollor på en bank. En sedel är bara papper - det är inte värt någonting. Men med hjälp av regelverk, garantier och trovärdighet har vi satsat hela ekonomin på att pengar ska vara värda något. Varför ska bankerna kunna skapa hur mycket värde som helst och tjäna alla pengarna? Nej, de får köpa loss dem från oss skattebetalare som har skapat valutan. Det är rätt och rimligt, och jag tycker att utskottet kunde ha tillstyrkt det förslaget. Åtminstone borde man titta närmare på det.
Andra fördelar med detta är att risken för bankrusningar försvinner. Varje krona på banken har täckning. Riskerna att få bubblor och kollapser minskar också. Då får vi en stabilare och säkrare kreditgivning, ett säkrare och tryggare banksystem, och vi får in miljarder varje år i intäkter som skapar våra pengar. Sedan kan man ta bort lite snedvridande skatter. Det borde tilltala både Alliansen och de rödgröna. Det är en bra reform. Låt oss titta närmare på den. Jag återkommer i detalj till den nästa år.
Sedan gäller det Mifidregelverket. Det är nu på gång i Sverige. När jag skrev motionen var det inte klart. Men det handlar alltså om att många människor dör och om revolutioner som kan uppstå när man måste använda för stor andel av sin inkomst för att betala för mat. Här finns det ett tydligt samband. Om folk måste använda mer än 40 procent av sina inkomster för mat, då blir det ofta revolution.
Varför ska vi då tillåta bankspekulanter att sälja 93 procent av alla grisar? De är bara luft - de finns inte ens. Det är bara spekulation, och det gäller inte bara grisar utan det gäller också många råvaror. Varför ska vi tillåta spekulation av luft som leder till svält och död för att man ska tjäna lite pengar på ett osäkert sätt?
EU har sagt att man nu måste ta tag i råvaruspekulationerna, och detsamma bör gälla livsmedel. Sverige kommer med förslag 2018. Då hoppas jag att det blir ett bra regelverk, så att folk inte dör på grund av spekulation med fiktiva grisar och annan mat.
Bank-, försäkrings- och kreditupplysnings-frågor
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 14 april.)