Fru talman! Ideologiskt har Ulla Andersson och jag olika syn. Jag sätter hela tiden patienten respektive eleven i centrum. De pengar som också jag tycker att vi ska ta ur den offentliga kassan, från våra skatter, till detta måste vi utnyttja på allra bästa sätt. Det gör vi, menar jag, genom att öka kvaliteten framför allt inom den offentliga sektorn. Men Ulla Andersson vill inte riktigt se att huvudproblemet är att vi tyvärr inte haft den pedagogiska utveckling till exempel inom skolan som gjort att många föräldrar valt andra skolor.
Det vi nu gör med skolan sätter sig naturligtvis först i de stora städerna, men det kommer sedan också på andra håll. Det är väldigt viktigt att vi har olika former av pedagogisk utveckling. Ulla Andersson gör gällande att det inte finns någon pedagogisk utveckling i de andra skolorna i Sverige, men så är det inte; det vet vi.
Fru talman! Allra sist vill jag ta upp en sak som Ulla Andersson bortser från i det här sammanhanget, nämligen människors valfrihet. Man har möjlighet att välja något annat än den landstingskommunala verksamheten eller den rent kommunala verksamheten. Det är bra att det finns konkurrens, men valfriheten är det stora. Jag känner inte till att någon någonsin har klagat på att de har blivit behandlade på S:t Eriks Ögonsjukhus. Det är bättre att bli behandlad där än att stå i kö. Jag är helt övertygad om det. Man måste vara lite klarsynt ibland, fru talman.