Fru talman! Miljöförstöringen gör inte halt vid nationsgränser. Det är många som har sagt det förut. Frågor om miljö och uthållig utveckling är internationella. De har också en säkerhetspolitisk aspekt. Därför är det naturligt att diskutera miljöfrågor och frågor om hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv och under den utrikespolitiska agendan. Det är en uppfattning som vi i Centerpartiet har hävdat sedan länge, och så långt kan vi nu vara tillfreds.
I vår partimotion som behandlats i betänkandet tar vi upp det starka samband som finns mellan ekonomisk och social utveckling och skyddet för miljön. Vi tar upp den säkerhetspolitiska aspekten och en rad globala miljöfrågor om energi, vatten och klimat. Det är frågor som hör intimt samman med en hållbar utveckling i världen nu och på sikt. Vår inriktning är att Sverige och regeringen måste vara mer fokuserade och aktiva i det internationella arbetet för en hållbar utveckling och miljö, men vi måste också som goda förebilder städa upp framför egen dörr.
Vi har inte fått gehör på samtliga punkter, inte på någon punkt för övrigt, och därför finns det en rad reservationer fogade till betänkandet. Centerpartiet står givetvis bakom samtliga, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation nr 11. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet under punkt 3 och 7, de enda två punkter där inte centerreservationer står emot.
Fru talman! Mänskliga samhällen konsumerar i dag 20 % mer av jordens förnybara tillgångar än vad de levande ekosystemen förmår återskapa. Med andra ord blir världen för vart år som går fattigare och mindre förmögen att upprätthålla liv. Samtidigt tillkommer varje år 70 miljoner fler människor, och merparten av dem har fullständigt berättigade krav på ett bättre liv än vad deras föräldrageneration har upplevt.
Utsläppen av klimatförändrande gaser från fossilbränsleanvändningen växer snabbt, och världens oljeberoende likaså. I dag står fossila bränslen, kol, olja och fossilgas, för 90 % eller mer av energitillförseln i de flesta industriländer. För världen som helhet har denna del ökat med nästan 700 %, en sjudubbling, under de 40 åren mellan 1961 och 2001. Allra värst är Nordamerika. En människa som lever i USA eller Kanada lämnar ett ekologiskt fotavtryck efter sig som är dubbelt så stort som en europés och sju gånger större än en genomsnittlig människa i Asien eller Afrika. Det ställer stora krav på oss alla, och inte minst på USA som förbrukar allra mest av de ändliga naturresurserna i världen.
Länder som Kina och Indien, som har nämnts här, växer. Enbart i Kina ökar andelen transporter med 15 % årligen. Konsekvenserna för världens miljö när alla människor i dessa länder vill ha samma levnadsstandard som den vi i väst har kommer att bli stora. Vad händer den dag varje kinesisk familj är bilburen? Det är en omöjlighet med dagens energilösningar i världen. Det är långt ifrån en hållbar utveckling som vi ser i världen i dag. Vi kommer att ha en kortsiktig, ändlig tillvaro om vi inte ställer om tänkandet och konsumtionsmönstren.
Det är hög tid att bryta oljeberoendet både i Europa och globalt. En omställning till ett hållbart energisystem är nödvändigt av miljöskäl, av ekonomiska skäl och av säkerhetsmässiga skäl. Det är dags att på allvar föra upp miljö-, bränsle- och energifrågorna på den internationella agendan på ett betydligt kraftfullare sätt än vad som skett hittills.
Fru talman! I reservation 1 som berör mål och inriktning av det uthålliga internationella miljöarbetet tar vi upp den förändrade hotbild som finns i världen. Vi pekar på nya hot som internationell terrorism, risker för global sjukdomsspridning, naturkatastrofer och konflikter kring sinande naturreserver och naturresurser. Redan i dag noteras stora kostnader i människoliv och ekonomiska termer till följd av sådana hot. Göran Lindblad var också inne på det.
Klimatförändringarna och vikten av att förebygga framför att dyrt reparera i efterhand är en annan fråga. Vi tar upp miljöförstöringen i Kina och de asiatiska länderna där det nu växer så det knakar. Där finns det stora utmaningar för att främja energieffektiviteten så att utsläppen av föroreningar och växthusgaser kan minskas från dagens nivå. Sverige bör driva på för att öka samordningen mellan EU:s länder så att EU kan bli en stark aktör i internationellt samarbete i miljöfrågor när det gäller energi, vetenskap och teknik. Det är dags att föra upp miljö- och energifrågorna på allvar på den internationella agendan.
Fru talman! Det som jag hittills har sagt om miljöfrågorna i ett internationellt perspektiv visar mer än tydligt att det också finns en säkerhetspolitisk aspekt på det här. Det finns en rad exempel som visar hur miljö- och energifrågorna har legat bakom konflikter i världen. Mycket talar för att de kommer att vara de främsta konfliktorsakerna i framtiden. Den ändliga oljan som företrädesvis finns i instabila områden i dag, bristen på rent vatten och megastäder som växer och slukar resurser och orsakar enorma utsläpps- och avfallsproblem är några sådana exempel. Allt det här har en folkrättslig aspekt.
I reservation 4 från Centerpartiet och Moderaterna tar vi upp den säkerhetspolitiska aspekten och menar att Sverige måste verka för att FN:s medlemsländer omsätter det skrivna folkrättsliga ordet i konkret handling då det gäller mellanstatliga konflikter kopplade just till miljö, vatten och utsläpp. I reservation nr 8 från samma reservanter menar vi att vattenprojekt bör ges större tyngd i det svenska och europeiska utvecklingssamarbetet.
Fru talman! Jag nämnde nyss folkrätten i det här sammanhanget. Folkrätten är ett medel som står till buds när det gäller att säkerställa internationell fred och säkerhet och bidra till att minska lidandet under en pågående väpnad konflikt. Folkrätten kan också lösa många av de mellanstatliga miljöproblem som ligger bakom de konflikter som hotar säkerheten.
Folkrättsprincipen ligger bakom Stockholmsdeklarationen från 1972 och Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992. Den har legat bakom många bilaterala avtal som reglerat många bilaterala tvister inom miljöområdet. Ett ledord i FN:s miljöarbete är hållbar utveckling. Innebörden är att staters utveckling och utvinning av naturtillgångar måste vara hållbar. Här finns en grundläggande tanke om en rättvis fördelning av jordens resurser. Vi är långt ifrån den visionen fortfarande.
I reservation nr 6 tar vi upp de folkrättsliga aspekterna i det internationella miljöarbetet och menar att Sverige bör verka för att FN:s arbete för hållbar utveckling och miljö stärks, att FN går från ord till handling. Även det kravet har majoriteten yrkat avslag på.
Fru talman! Frågan är vad regeringen och majoriteten vill när det gäller internationella frågor om hållbar utveckling och miljö när man avslagit samtliga Centerpartiets motionskrav på samtliga punkter.
Sammanfattningsvis yrkar jag bifall till reservation nr 11.