Herr talman! Det är nog fler än Peter Kling som har
upptäckt att det är stora skillnader mellan oss två.
Det har varit så sedan den första dag vi hade en
alkoholpolitisk debatt. I övrigt finns det också stora
skillnader.
När vi har förhandlat med EU om att få behålla vårt
Systembolag har vi gjort det på hälsopolitisk grund.
Det har vägt tyngre i vågskålen än det som Peter
Kling tar upp. Den konkurrensneutralitet som
Peter Kling hänvisade till rör inte den enskilde
individen utan försäljningen till Systembolaget.
Där skall det finnas en konkurrensneutralitet. Där
har Systembolagets policy varit att se till att så
många märken som möjligt skall kunna säljas via
provförsäljningar. Man har anpassat sig så långt det
har varit möjligt till de krav som ställs i EES-
avtalet.
Nu finns EU-avtalet, en skriftlig bekräftelse på det
hela. Det tycker jag är väldigt viktigt.
Att man skall undervisa om detta i skolan är ingen
nyhet. Det har funnits sådan undervisning i
skolorna i många år, långt före det att Peter Kling
kom till riksdagen. Det var genom Centerpartiets
initiativ som detta infördes i samband med den nya
alkoholpolitiken 1977. Det har givit resultat. Men
vi har också sett att information inte ger de effekter
som restriktioner ger. Det är en mycket stor
skillnad. Det finns inte en forskningsrapport som
Peter Kling skulle kunna bygga ett sådant
påstående på -- i varje fall har den inte presenterats
för oss i Alkoholkommissionen. Tvärtom visar alla
utredningar och informationsinsatser att det inte är
tillräckligt. Det behövs också restriktioner.