Fru talman! Jag vill börja med att påpeka att när Christian Carlsson säger att det skulle vara påvisat att kunskapsbristerna i svensk skola är större än vad regeringen har sagt är det en spekulation från Christian Carlssons sida. Det som Riksrevisionen säger i sin granskning kan man lite uttrycka som att det finns frågetecken kring hur exkluderingarna har skett. Riksrevisionen riktar också kritik mot Skolverket för att Skolverket, enligt Riksrevisionen, inte tillräckligt väl har följt upp hur exkluderingarna gick till ute på skolorna.
Jag vill också klart och tydligt markera att när Pisaundersökningens resultat lades fram i december stod det klart för alla och envar att exkluderingarna var höga. Exkluderingarna i Pisa 2018 sticker ut. De har ökat jämfört med tidigare Pisaundersökningar. De sticker också ut som en hög exkluderingssiffra i jämförelse med andra internationella undersökningar. Om vi nu kan konstatera att alla såg att exkluderingssiffrorna var höga när resultatet av Pisaundersökningen presenterades, betyder det att de var för höga?
I den promemoria som jag beställde så fort tjänstemännen på departementet såg att exkluderingsgraden var hög skrev de tjänstemän som snabbt tog fram ett underlag till mig - nu ska jag läsa innantill så att det blir alldeles rätt - att exkluderingsgraden var för hög givet den invandring som varit åren fram till att Pisa genomfördes 2018, men att de övergripande slutsatserna som drogs av resultaten i läsförståelse kvarstod.
Det är värt att komma ihåg att under hela den här perioden har det om och om igen framförts att även om exkluderingsgraden skulle ha varit för hög finns det inte anledning att ifrågasätta de förbättrade resultaten jämfört med Pisa 2012 i de slutsatser som drogs redan när Pisaundersökningen presenterades.
Min slutsats och den analys som måste göras på grundval av de internationella undersökningarna och de svenska registerdata som finns är därför att kunskapsresultaten i svensk skola har bottnat och är på väg uppåt. Och det är en bild som stöds av de olika internationella undersökningarna men också av våra svenska registerdata.
Jag vill passa på att lägga till att Pisaundersökningen, som vi här diskuterar, genomförs av den internationella organisationen OECD. OECD är också den organisation som har satt upp regelverket för Pisa. För mig och för regeringen är det en självklarhet att vi ska kunna lita på våra internationella undersökningar. Vi ska kunna lita på Pisa.
Regelverket som OECD har satt upp ska följas. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att säkerställa ett högt deltagande i nästa Pisaundersökning, som vi kommer att få presenterad om ett tag.