Herr talman! Visst är internationaliseringen spännande. Vi ser att världen blir allt mindre, och vi ser allt fler länder som tävlar om att vara bäst i klassen inom allt fler områden. Detta gäller även forskningen, där många länder ser en möjlighet till utveckling och nya områden för företag att byggas. Där företag startas, utvecklas och vågar satsa finns även tillväxten för landet.
Enligt Storbritanniens vetenskapsakademi Royal Society publiceras numera var tionde forskningsartikel i världen av en kines. Även länder som Brasilien och Indien utmanar med medvetna forskningssatsningar. Detta resulterar enligt mitt sätt att se det i fler innovationer som har möjlighet att få fäste i dessa länder och i att allt fler framgångsrika företag skapas, vilket i förlängningen innebär allt fler jobb och en välfärd för dessa nationer.
Denna utveckling borde sporra till exempel vårt land att satsa målmedvetet på forskning för att kunna möta konkurrensen. Eftersom Sverige är en kunskapsnation är utveckling av ny kunskap central för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt.
Vi lägger ungefär 2 procent av bruttonationalprodukten på forskning och utveckling, vilket ur historisk synvinkel är sakta dalande. Detta kan bland annat bero på att företag väljer att lägga sina forskningsavdelningar någon annanstans än just i Sverige. Detta faktum är oroande i längden för oss som forskningsland. Givetvis är inte pengar allt, men ju mindre man lägger på forskning och utveckling, desto viktigare blir det att vi lägger pengarna på rätt forskning.
En OECD-rapport som presenterades nyligen visar tyvärr att Sverige fortfarande halkar efter och att man gör samma bedömning som vi kristdemokrater gör av läget. Sverige måste bli vassare inom få områden för att kunna hävda sig eftersom de medel som satsas inte räcker till allt. Bredden i svensk forskning är i dag stor, men spetsen kan bli ännu vassare.
Kristdemokraterna vill att anslagen till tillväxtfrämjande forskning och innovationer prioriteras. Genom en tydlig nyttogörandeaspekt på anslagen till forskning kommer Sverige att kunna återta förlorad mark och bli världsledande inom forskning som Sverige traditionellt sett varit ledande inom. I spåren efter världsledande forskning inom vissa områden skapas företag som kan växa och frodas och skapa jobb och tillväxt så att vi kan behålla den välfärd vi vill ha i Sverige. Detta vet vi sedan tidigare.
Eftersom Sverige är ett litet land med begränsade resurser har vi inte råd att enbart fördela resurserna jämnt till högskola och forskning. Den högre utbildningens viktigaste uppgift är att förmedla kunskap. För att möjliggöra detta krävs kompetenta högskolelärare och forskare, en stimulerande arbetsmiljö samt studiesocial trygghet.
Kristdemokratisk högskolepolitik har därför sin grund i kunskap, kvalitet, valfrihet och trygghet. Studenten ska stå i centrum för utbildning och bildning.
Eftersom Sverige är en kunskapsnation är utveckling av ny kunskap central för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Detta säkerställer välfärden på längre sikt. Den högre utbildningen och forskningen måste tillvarata intresserade talanger för att hålla Sverige konkurrenskraftigt. Därför behöver det finnas möjligheter att studera eller forska oavsett om man är nybliven student eller ensamstående tvåbarnsförälder.
Kristdemokraterna anser att universiteten ska ha ett brett utbildningsutbud och huvuddelen av forskningsmiljöerna. Högskolorna ska ha ett smalare och vassare utbud av grundutbildning, en bra forskningsanknytning i samarbete med universitet samt bedriva statsfinansierad forskning, där man är nationellt eller till och med internationellt ledande.
I tider när många söker sig till vårt land bör vi bli betydligt bättre på att ta till vara de kunskaper som de bär med sig hit. Vägen till integration bör i större utsträckning än i dag gå via universiteten. För att det ska vara möjligt måste valideringen av utländska betyg och meriter förbättras. Att ta till vara de kunskaper som de nyanlända har med sig bidrar till en ökad tillväxt i vårt land. Det är bra för den enskilde och bra för Sverige som nation.
Hur framtiden ser ut har vi möjligtvis en aning om men ingen exakt karta över. Det vi vet om är de resurser vi har att tillgå, till exempel studenter som har en iver att lära sig och ta reda på nya saker. Vi har bra lärosäten som på något område har sin spets. Vi har nyanlända som bär med sig kunskaper till vårt land som i en del fall kan passa in i det vi har brist på.
Allt handlar om att optimera våra resurser på bästa sätt för att skapa oss en god framtid - en framtid som vi själva skapar som en ledande forskningsnation och där vi tar till vara det som kommer av detta.
(Applåder)
I detta anförande instämde Annika Eclund (KD).