Herr talman! Regeringen satsar på att höja lönerna för yrkeslärarna. Utöver det lägger vi fram ett helt yrkesprogramspaket på 67 miljoner, som syftar till att fler lärare ska bli behöriga.
Det handlar också om att samverkan mellan skolan och arbetsmarknaden ska bli ännu bättre, i olika former. Tillsammans med Svenskt Näringsliv och LO inför vi yrkesutbildningarnas år för att stärka statusen och attraktiviteten hos denna utbildningsform.
Vi avsätter resurser för att förbättra studie- och yrkesvägledningen. Allt detta gör vi för att se till att yrkesprogrammen blir ett huvudalternativ för alla, inte bara ett säralternativ för vissa.
Vi tror att vi behöver titta på högskolebehörigheten. Alldeles för många studier men också elever anger att den borttagna högskolebehörigheten är ett hinder för att de ska välja ett yrkesprogram och att många ser det som en återvändsgränd.
Jag har i en kompromiss föreslagit att vi ska titta på om man kan göra så att högskolebehörigheten blir norm även för yrkesprogramseleverna och att elever som verkligen inte vill läsa dessa ämnen ska kunna välja bort de bitarna.
Jag tror att det är en viktig psykologisk effekt och att det är viktigt för yrkesprogrammens kvalitet. Jag hoppas verkligen att vi på något sätt kan finna varandra över blockgränserna, för det verkar som om vi på båda håll tycker att yrkesprogrammen och yrkesutbildningarna är viktiga.
Vi kanske kan lägga prestigen åt sidan och tänka: Vilken kompromiss kan de flesta ansluta sig till för att höja attraktiviteten hos dessa utbildningar?