Herr talman! Vi har arbetsfördelning i mitt parti. Jag litar på att de som har varit ute och räknat träd och djur har bra grund för sina påståenden. Jag står bakom Vänsterpartiets ställningstagande, och Vänsterpartiet i Stockholm står bakom att man får ta den fördyring som en tunnellösning skulle innebära. Vi vill inte för framtiden skaffa ett så grovt prejudikat som detta skulle innebära. Det är lätt för dig, Lennart Pettersson, som står här och ska vara lojal mot regeringen, att i dag rösta ja till en proposition, men detta är ett beslut som du aldrig skulle ha ställt dig bakom i landstingsfullmäktige i ditt hemlän eller när du var kommunalråd förut.
Det här är ett flagrant angrepp på miljöbalken där man anpassar lagstiftningen till rådande förhållanden, och man hänvisar till att vi sparar 1 miljard på att göra en sådan lagändring. Men vi kan inte använda lagstiftningen på det sättet! Det kan inte vara rimligt. Jag kan inte tro att Lennart Pettersson innerst inne menar det heller.
Är vi verkligen nödda och tvungna att göra detta? Enda skälet är pengar. Pengar ska man ha respekt för, säger jag, men att vitsen med en nationalstadspark är ju att bevara i grunden orörd natur. Om man återställer naturen efter ett stort ingrepp är det klart att det påverkar.
Sedan kan Lennart Pettersson ironisera över både djur och växter och om antalet träd - att omfattningen är begränsad - men anser han att man verkligen är nödd och tvungen att göra denna lagändring?