Herr talman! Jag vill först yrka bifall till förslagen
i lagutskottets betänkande nr 5 och avslag på samtliga
reservationer. I betänkandet behandlas regeringens
proposition Likvidation av aktiebolag m.m. Det här är
alltså en fortsättning av reformeringen av aktiebo-
lagslagen.
I propositionen föreslås ändringar i lagen när det
gäller bestämmelsen om likvidation. Vidare föreslås
åtgärder mot oseriösa förfaranden i aktiebolag, beträf-
fande problem med styrelselösa bolag och s.k. mål-
vakter.
Bestämmelserna om tvångslikvidation skärps så
att bolag utan behörig styrelse ska kunna förpliktas att
gå i likvidation efter kortare tid än i dag.
Slutligen föreslås att styrelsen inte får överlåta an-
svaret för bolagets organisation och förvaltning och
ansvaret för tillsynen över bolagets förhållanden på
någon annan för att stävja missbruk av generalfull-
makter.
Herr talman! I den första reservationen vill mode-
raterna och kristdemokraterna att Patent- och registre-
ringsverket, PRV, ska kunna fullfölja ett tvångslikvi-
dationsförfarande som inletts mot ett styrelselöst
bolag, trots att bolaget under förfarandet anmält en ny
styrelse. Det förslaget har behandlats av Aktiebolags-
kommittén som enhälligt kom fram till att inte lägga
fram ett sådant förslag. Man ansåg att en bestämmel-
se av det slaget skulle kunna få olyckliga effekter.
PRV skulle t.ex. i enskilda fall vara tvunget att ta
ställning till om bolaget haft en giltig ursäkt för att
inte anmäla styrelse i rätt tid.
Denna prövning rymmer uppenbarligen besvärliga
fall och besvärliga gränsdragningar. Hur sjuk ska man
behöva vara för att ha en giltig ursäkt? Ett sådant
system skulle inte bara drabba oseriösa bolag. Även
seriösa bolag som varit utan styrelse en tid kanske på
grund av dödsfall, sjukdom eller andra extraordinära
omständigheter skulle kunna drabbas av myndighe-
ternas ifrågasättande och förelägganden. För övrigt
har även aktiebolagskommittén konstaterat att det
aktuella missbruket numera är ganska litet.
I den andra reservationen, också den av Modera-
terna och Kristdemokraterna, förordas att en styrel-
seledamots avgång ska få rättsverkan först i och med
att avgången anmäls för registrering i aktiebolagsre-
gistret.
Både Bulvanutredningen och aktiebolagskom-
mittén har övervägt om en ordning av detta slag bör
införas. Bulvanutredningen uttalar sig i ganska all-
männa ordalag men förklarar sig skeptisk till idén,
medan aktiebolagskommittén enhälligt fann att en
sådan reglering skulle kunna leda till resultat som i
det enskilda fallet skulle anses stötande. Man kan då
säga att det är två utredningar som har uttalat sig mot
införandet av en bestämmelse av det slag som reser-
vanterna förordat.
Nackdelen med ett system där rättsverkan vid sty-
relseledamots avgång knyts till registreringen är
framför allt att den avgående styrelseledamoten
kommer att bli behörig med ansvar som ledamot
under en tid. Det kan faktiskt ta upp till ett par veck-
or, även om aktieägarna vill avsätta honom eller om
han själv vill avgå. Den gamla principen om att en
styrelseledamot är bolagets förtroendeman som kan
avsättas respektive avgå när som helst åsidosätts
därmed.
Bestämmelser som innebär att en avgående styrel-
seledamot förblir styrelseledamot till dess han eller
hon har avregistrerats, eller i vart fall anmälts för
registrering, kan också få svåröverblickbara effekter.
Dels skulle det kunna leda till att en avgående leda-
mot drabbas av skilda slag av personligt betalnings-
ansvar, dels skulle det kunna leda till att en avgående
ledamot som aktieägaren vill avsätta omedelbart
kommer att vara kvar under en kort period med den
behörighet som följer med styrelseuppdraget.
Sedan ska vi faktiskt konstatera att det stora fler-
talet bolag är seriösa. Vill man skärpa lagens regler
måste man vara noga och se till att bestämmelserna är
ändamålsenliga även för dessa företag.
Sedan är det så, som Rolf Åbjörnsson också sade,
att regeringen i propositionen avser att belysa frågan
ytterligare och kommer att återkomma till riksdagen
med lagförslag. Det här är det långsiktiga arbetet med
att reformera hela aktiebolagslagen.
Herr talman! Lagutskottet finner det angeläget att
de som står bakom kriminell eller på annat sätt
oseriös verksamhet kan hållas ansvariga för just den
verksamheten. Det gäller självfallet även om verk-
samheten bedrivs i aktiebolagsform. Däremot får vi
akta oss för att skapa en lagstiftning som innebär
betydande olägenheter för företagen, utan noga be-
döma alla förslag som läggs fram.