Herr talman! Varje år plundras ett stort antal ak-
tiebolag på stora värden. Det sker genom att oseriösa
personer köper aktiebolag och sedan tömmer dem på
tillgångar. Kvar blir endast bolagets skulder. Utred-
ningar kring dessa s.k. skalbolagsaffärer försvåras av
att gärningsmännen vidtar åtgärder i syfte att dölja
vilka personer som haft det bestämmande inflytandet
i bolagen.
När aktiebolag köps för att plundras brukar den
gamla styrelsen avträda från sitt uppdrag i samband
med överlåtelsen. Ofta utser köparen ingen ny styrel-
se, utan agerar i stället genom en bulvan som företrä-
der bolaget. Det finns då ingen styrelse som kan re-
dogöra för vad som förekommit i bolaget när förun-
dersökning inleds. En annan teknik för att dölja kri-
minella förehavanden är att låta det bolag som ska
plundras byta ägare och styrelse upprepade gånger.
När brottet har fullbordats gör styrelsen invändningen
att den avgått innan oegentligheterna började och
således är ovetande om vad som skett.
Vilseledande åtgärder av detta slag ställer polis
och åklagare inför stora problem. Om aktiebolagsre-
gistret alltid gav en korrekt bild av bolagsstyrelsen
vid ett givet tillfälle skulle det väsentligt underlätta
arbetet med att utreda ekonomisk brottslighet. Det
skulle också underlätta för dem som har kontakter
med bolaget i andra avseenden, exempelvis borgenä-
rer och medkontrahenter i affärsuppgörelser.
Det förekommer att aktiebolag enligt aktiebolags-
registret helt saknat styrelse under en längre tid. När
Patent- och registreringsverket - PRV - inlett ett
likvidationsförfarande mot bolaget anmäler det en ny
styrelse. Till följd härav avbryts likvidationsförfaran-
det, och ärendet avskrivs. Så snart avskrivningsbe-
slutet fattats avgår den nya styrelsen och bolaget står
återigen utan styrelse. PRV inleder då ett nytt likvi-
dationsförfarande med risk för att detta avslutas på
samma sätt.
Det är viktigt att det finns möjligheter att agera
mot bolag som bedriver oseriös verksamhet. Att ett
bolag utan giltig grund saknar behörig styrelse eller
att bolaget upprepade gånger avregistrerar styrelsen
för att sedan anmäla en ny tyder på att verksamheten
inte är seriös. Därför bör riksdagen ge regeringen i
uppdrag att återkomma med ett förslag till lagregle-
ring som möjliggör att tvångslikvidationsförfarandet
fullföljs trots att en ny styrelse anmälts sedan förfa-
randet inletts.
För att seriösa bolag inte ska drabbas menligt bör
reglerna utformas så att tvångslikvidationsförfarandet
upphör då PRV kan konstatera giltig grund för att
någon styrelse inte funnits. Ett exempel är vid döds-
fall i fåmansbolag. Man kan t.ex. införa en regel som
innebär att tvångslikvidationsförfarandet vilandeför-
klaras under en viss tid när anmälan om ny styrelse
inkommer.
Personer som är registrerade som styrelseleda-
möter i aktiebolagsregistret påstår ibland att de har
avgått före en viss kritisk tidpunkt och att de därför
inte kan göras ansvariga för de handlingar som före-
tagits i bolagets namn. En möjlighet att komma till
rätta med problemet är att förändringar i kretsen av
styrelseledamöter ska ges rättsverkan först i och med
att avgången anmäls för registrering i aktiebolagsre-
gistret.
Utskottsmajoriteten har avstyrkt det moderata för-
slaget med motiveringen att det kan synas rimligt att
en styrelseledamot ansvarar så länge som han står
registrerad som styrelseledamot, vilket skulle medfö-
ra olägenheter för seriösa bolag, exempelvis genom
att en nyvald styrelse inte skulle kunna fatta några
beslut förrän registrering kommit till stånd. Under
kortare övergångstider skulle bolagen då, enligt majo-
riteten, komma att utsättas för risken att helt sakna
ställföreträdare och därmed rättshandlingsförmåga.
Detta är en missuppfattning. Vårt förslag är att
rättsverkan knyts till anmälan till PRV, inte till att
registrering har hunnit ske. Därmed finns det ingen
risk för ett sådant interregnum som majoriteten talar
om.
Även i propositionen diskuteras en modell av den
typ vi förespråkar. Jag förstår inte regeringens reso-
nemang. Det sägs att en sådan regel skulle ge upphov
till praktiska och rättsliga problem, t.ex. om styrelsen
har utsett en ny ledamot i den avgångnes ställe och
den sistnämnde försummar registreringsanmälan.
Enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen är det ju i första
hand bolaget som ska göra anmälan och först i andra
hand den person som den registreringspliktiga änd-
ringen gäller. Om ett bolag skulle hamna i den situa-
tion som beskrivs i propositionen får man stå sitt kast
för att anmälan inte har skötts så som man borde ha
gjort.
Om det finns utrymme för så här många miss-
förstånd är det enligt Moderata samlingspartiet ytterst
rimligt att riksdagen begär att regeringen snarast
sätter i gång med den belysning av frågan som den
själv aviserar.
Herr talman! Moderata samlingspartiet står bakom
båda sina reservationer, men för tids vinnande nöjer
jag mig med att yrka bifall till reservation nr 1.